- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
119

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

D. U. G. härleder sig ytterst från rubriken »Unga gubbar» på en förbittrad
artikel av Sturzenbecker i »Aftonbladet» 1865 med anledning av att Lunds
studentkår avböjt ett förslag att fira representationsreformen. Denna rubrik
hade man i Lund aldrig kunnat förgäta: man fick intresset att vända
smä-denamnet till ett hedersnamn. D. U. G. ägde bestånd 1887—91. Föreningen
fick till stånd en allmän studentfest våren 1889 till den franska
revolutionens 100-årsminne, lyckades samma år hindra den övliga fackelfesten till
Karl XII:s dödsdag och firade 30 november nästa år, då den ej förmått
hindra Karl XH-festen, på stadshuset en fest till firande av Robert Koch,
som upptäckt tuberkulinet. Bland föreningens bemärkta diskussionsaftnar
nämnes en från 1891, varvid avhandlades »tro och vetande» med Bengt
Lidforss som inledare. Diskussionerna i Lund hade övervägande en
moralfilosofisk och allmänt filosofisk karaktär, medan Verdandi i Uppsala mera
inriktade sig på särskilda brännande samhällsproblem. Därtill har
medverkat, att filosofkretsen i Lund, både den äldre och den yngre, var mera
öppen för ventilerande av samtidens idéfrågor, medan det icke fanns någon
förbindelse i Uppsala mellan filosofi och nutidstänkande. Flertalet av
Ver-dandis ledande medlemmar hade mera ett politiskt än ett filosofiskt intresse:
åtskilliga av dem kommo att intaga ledande eller framskjutna platser i
liberalismens följande historia i Sverige, såsom Karl Staaff, David
Bergström och Mauritz Hellberg.

UNIVERSITETENS FOLKBILDNINGSVERKSAMHET.

Folkhögskolan Hvilan hade också den betydelsen, att den lockade
akademiska lärare från det närbelägna Lund att där hålla föreläsningar för
ungdomsskaran. Den har därmed gett en första impuls till
universitetslärarnas folkbildningsverksamhet, som under 1800-talets två sista decennier
skulle taga stor omfattning. Föreningar i städer och mindre samhällen —
särskilt nykterhetsföreningar — erforo snart samma behov att kalla
akademiska föreläsare. Universitetslärdomens representanter fingo därmed en
ny uppgift. Åtskilliga åtogo sig den med glädje, drivna av ett oegennyttigt
folkbildningsintresse; i början, innan verksamheten var organiserad, voro
föreläsningarna ofta oavlönade. Framför andra gav professor Seved
Rib-bing ett vackert exempel genom sin livliga och uppskattade
föreläsnings-verksamhet vid folkhögskolor, sommarkurser och eljest. Intresset för dessa
föreläsningar tog omsider den omfattningen, att en förmedlingsanstalt blev

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free