Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emigrationen. Pionjärer i U. S. A. Av Bror Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När Stomberg för 30 år sedan besökte ett härad i Minnesota, som till 70%
är svenskt, var den ende svenske ämbetsmannen där länsmannens assistent,
men när han senast var där, voro rollerna ombytta: nu voro alla
ämbetsmän svenskar utom länsmannens assistent. Minnesota har också först av
alla amerikanska stater haft en svensk till guvernör. Det var smålänningen
John Lind, som 1868 följt sina föräldrar till Nordamerika. Genom en
olyckshändelse miste han vänstra armen, blev lärare, advokat,
kongressledamot och var 1899—1901 guvernör i Minnesota — i vissa avseenden ett
typiskt emigrantöde, som på ett synnerligen sympatiskt sätt skildrats av
G. Stephenson (1935). 1904 fick Minnesota återigen en svensk guvernör,
John Albert Johnson, och även i andra stater ha svenskar valts till
staternas högste ämbetsmän.
Även inom vetenskap och konst ha svenskar med framgång varit
verksamma i Amerika. Internationellt rykte åtnjuta historikern Amandus
Johnson, vars namn ofta nämndes i samband med firandet av
Delaware-jubi-leet 1938, samt Carl David Anderson, född av svenska föräldrar, som fick
Nobelpriset i fysik 1936, för att nu endast nämna ett par av de mest bekanta
namnen. Vad svenskarnas insats inom konsten beträffar kan det erinras
om att Amerikas förste konstnär av betydenhet var svensken Gustaf
Hesse-lius (död 1755). Av nyare namn kunna nämnas målaren Charles E.
Hallberg, representerad även på museer i Sverige, Henning Rydén, skicklig
me-daljgravör, K. F. Skoog, skulptör (bland hans arbeten nämnes en
Strind-bergsbyst), målarna C. O. Borg, som vid utställningen i San Diego vann
högsta priset för en tidigare på Royal Academy i London utställd tavla, och
Birger Sandzén, representerad i de förnämsta svenska och utländska
museerna. Det bör till sist erinras om Carl Milles’ verksamhet som
monumentalskulptör i Amerika. Sedan 1929 har han årligen vistats längre tid i
Cran-brook, där hans fontänkomposition »Jonas och valfisken» avtäcktes 1933,
och även på flera andra ställen i Amerika finnas numera konstverk av Milles.
Ett särskilt kapitel utgör invandrarnas språk. Svenskarna ha i Amerika
gjort sig kända för den ovanliga lätthet, varmed de tillägna sig engelska.
I den stora emigrationsutredningens betänkande uppger en
farmar-dräng, att han varit i Amerika blott tre veckor och talar engelska flytande,
vilket naturligtvis är en överdrift, för så vitt man icke vill kalla hans
blandspråk med detta namn. Läser man igenom de äldsta emigrantbreven på
svenska, finner man, huru språket så småningom börjar att uppblandas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
