- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
246

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ulklippans fyrtorn (till vänster). »Den reglementerade tidiga tändningstimman för
kronans fyrar förklarar planschens egenhet att visa samtidigt dagsljus och fyrljus», skriver
»Ny illustrerad tidning», som 1878 återger bilden Träsnitt efter en teckning av A. T.
Gellerstedt. ■— Till höger: »en vinteraktualitet från Stockholms skärgård», fyrskeppens
intagande 1878. Datum år 5 december och fyrfartyget »Grundkallen» i norra Kvarken —
officiellt hade det förut kungjorts, »att den sjöfarande ej med säkerhet kan påräkna att
norr om Stockholm stationerade fartyg kunna finnas på stationen efter den 28 november».
Träsnitt efter teckning av A. Cronstrand i samma tidning och årgång som föregående.

nen C. A. Parson olika typer av ångturbiner, som ytterst hastigt driva en
axel med en eller flera propellrar. Ångturbinerna hava efter 1905 kommit
till stor användning för fartygsdrift, särskilt för passagerareångare och
krigsfartyg.

I stället för kolet har under senare delen av 1800-talet bergoljan börjat
utnyttjas som bränsle. Den första gasmotorn för båtdrift tillkom 1860,
men först 1886 byggde tysken Gottlieb Daimler en båt med en sådan motor,
som är urtypen för våra dagars båtmotor. Till Sverige kommo
motorbåtarna på 1890-talet. I början motarbetades tillverkningen här av
försäkringsbolagen, som ansågo gasolja och bensin som alltför riskabla att
hantera. Men utvecklingen gick ej att hejda, och snart tillverkades båtmotorer
även för export vid åtskilliga verkstäder i landet, och båtar av större eller
mindre slag försågos med motorer.

Byggandet av ångfartyg tog fart i Sverige, sedan Otto Edvard Carlsund
1843 blev ledare för Motala verkstad. Han införde propellern i allmänt
bruk och förbättrade ångmaskinerna. Rörelsen vid verkstaden utvecklades
snart till Sveriges största. Lindholmens varv i Göteborg och ett skeppsvarv
i Nyköping förvärvades av Motala verkstad. Utmärkta båtar byggdes, och
vissa av dessa, t. ex. »Sveabåten» Thule, byggd 1849, ha varit i tjänst ända
till på sista tiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free