- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
247

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ångfartygens tillkomst
framkallade en stark uppryckning i
segelskeppsbyggeriet. Segelfartygens
konstruktion hade under långa tider
endast obetydligt ändrats, men
konkurrensen med ångbåtarna
tvingade redare och skeppsbyggare till
ansträngningar. I Amerika och
England byggdes från 1830-talet s. k.
klippers, en snabbseglande
fartygstyp med skarpa linjer och teoretiskt
riktiga former. Ett livligt
skeppsbyggande började, som i Sverige
hade högkonjunktur på
1860—70-talen. Vid varv i Stockholm,
Göteborg, Gävle, Sundsvall och
Västervik byggdes stora präktiga
seglare, vilka gingo ut över hela
världen. 1873 sjösattes ej mindre än
103 segelskepp om inalles 32,000
ton. Men mot slutet av
århundradet har ångbåtsflottan i Sverige i

Vinga utanför Göteborg, lots- och fyrplats
samt radiopejlstation; det nuvarande
fyrtornet uppfördes 1890. — Foto Flygvapnet.

tonnage överträffat segelflottan. Denna

har gått tillbaka oavbrutet och består numera endast av småfartyg, vilka
utrustats med hjälpmaskiner av motorer.

Svenska fartyg byggas vanligen vid svenska varv, och vid dessa arbetas
även för export till andra länder. Skeppsbyggeriet står mycket högt i
Sverige.

LOTS- OCH FYRVÄSENDET. RÄDDNINGSVÄSENDET.

Äv synnerlig vikt för Sverige med dess långa kust och delvis utbredda
skärgårdar är lots- och fyrväsendet. Det gäller att ej blott ha synliga
märken på farliga grund utan framför allt att ha tydliga anvisningar, var
dylika grund saknas och farleden är öppen. Det vidlyftiga arbetet härmed
ombesörjes av det under 1600-talet inrättade lotsväsendet. Enligt 1827 års
lotsförordning skall anskaffning, utsättning och underhåll av prickar
verkställas av vederbörande lotspersonal. Under 1800-talet och början av 1900-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free