Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samfärdsmedlens utveckling. Av Petrus Silfverbrand - Vägväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byggd 1842, som ännu finnes kvar.
Av gjutjärnsbroar kan även
nämnas Gamla Djurgårdsbron i tre
spann, byggd 1846, samt
bågbroar-na över östra hamnkanalen i
Göteborg på 1850-talet, där delvis även
smidesjärn användes. Från den
tiden togo broar av smitt och valsat
järn överhanden. Från 1860-talet
härstammar Skeppsholmsbron i
Stockholm och bron över Stora
hamnkanalen i Göteborg. Under
1870-talet utfördes Vasabron över
Norrström i Stockholm och Gamla
Hisingsbron i Göteborg, den senare
anmärkningsvärd på så sätt, att
enskilt bolag utförde bron och
särskild broavgift upptagits. Även
stenbroar ha utförts i slutet av
1800-ta-let, såsom Storbron i Örebro samt
Kungsportsbron i Göteborg .
Under 1890-talet började
tillverkningen av betongbroar, och så
småningom har den armerade
betongen blivit det viktigaste
bromaterialet. De första betongbroarna
konstruerades med ungefär samma
typer som dåvarande sten- och
järnbroar, och en valvbro av betong
försågs gärna med beklädnad av granit
för att fullständiga intrycket av
gedigen stenbro. Åtskilliga
järnvägs-och stadsbroar äro byggda på detta
sätt. En del äldre järnbroar
försågos med en yttre beklädnad av
betong och ansågos härigenom bli
skyddade för rost och bli beständiga
Järnbron frän 18i2 över Fyrisån i Uppsala.
Bro över Klarälven vid Höje d vägen
Munkfors—Ldngflon i Värmland, uppförd 1936;
spännvidden är 89 m.
Landsvägsbro över Uvån vid Uddeholm i
Värmland, färdig 1917, med ett fritt spann
på 30 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
