- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
290

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inspirerad av ett franskt försök att realisera de utopiska socialistiska
teorier om ett nytt klasslöst samhälle, som främst utvecklats av Charles Fourier,
kan »Esplanadsystemet» sägas ha fått sitt komplement.

Under intryck av dessa nya åsikter började det svenska kulturlivet under
åttiotalet på allvar ta del i den sekularisering av det andliga livet, som ute
i Europa satt in vid seklets mitt. Kyrkans inflytande började minskas. Den
officiella tron förlorade sitt starka grepp över sinnena. Religiösa
reformrörelser av skilda slag fingo stridbara anhängare, öppna
kristendomsför-nekare framträdde såväl bland de intellektuella som bland de breda
massorna. Den naturalistiska livssynen påverkade och förmedlades av åttiotalets
unga författare.

De nya åsikter om människan och samhället, som trängde in i Sverige
under 1870- och 80-talen, återspeglades i och återverkade på den nya
litteraturen. Även den estetiska diskussionen och produktionen rönte kraftigt
inflytande från utlandet. Den i Frankrike utbildade naturalistiska
konstuppfattningen, som krävde, att diktaren skulle iaktta och skildra
människan på samma objektiva sätt, som naturvetenskapsmannen undersöker sitt
studieobjekt, och som kunde studeras i Gustave Flauberts, Émile Zolas och
Guy de Maupassants romaner och noveller och i Hippolyte Taines kritiska
essäer och konstfilosofiska skrifter, blev nu beaktad. Av största betydelse
var den kritiska och litteraturhistoriska verksamhet, som utövades av
dansken Georg Brandes. På ett eggande sätt förmedlade han kännedomen om
de ute på kontinenten aktuella åsikterna, författarna och verken. Till hans
berömda sats, att levande litteratur kännetecknas av att den sätter problem
under debatt, lystrade också svenska författare. Stort inflytande utövade
de norska företrädarna för den litterära samhällskritiken, Henrik Ibsen,
Björnstierne Björnson och Alexander Kielland.

Den svenska diktning under åttiotalet, vars upphovsmän strävade efter
att skildra verkligheten, kallas än realistisk, än naturalistisk. Dessa termer
användas utan den stränga åtskillnad i betydelse, som språkmän och
estetiker uppdragit, och som låter naturalismen bli en stegrad realism, som till
överdrift framhäver det tillfälliga och fula. Det kan påpekas, att det var
först under åttiotalet, som termerna naturalism och naturalistisk trängde
in i svenskt språkbruk. När Strindberg 1882 skrev det ovan citerade
inlägget i den strid, som blossade upp kring hans person och verk, kallade
han den riktning, han företrädde, realism. Han definierade den så:
»Realism kallas den riktning inom alla konstområden, då framställaren söker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free