- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
366

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Ej bör vi sörja, ej bör vi klaga.

Konstapeln han väger upp sill, brö å fläsk.

Om skepparn belåten, han lirkar på tåten,

Vi få extra förplägning var eviga kväll.»

Många äro de visor, som anspela på de skilda slag av äventyr en
vitt-befaren sjöman knappast kunde undgå i sitt kringflackande yrke. Icke
sällan är naturligtvis kärleken en framträdande beståndsdel i dessa
fantasiäventyr. T. ex. visan om ett äventyr i Japan. När vår hjälte en smula säll
kryssade omkring i hamnen utan mål, lade han oförmodat ombord med
en orimligt vacker liten japanska från topp till tå »riggad» som en riktig
»pleasure-yacht». Som skönheten i fråga också hade sina sorger och
bekymmer, främst en snål, elak far tillika så onaturlig, att han ville tvinga
den sköna att gifta sig med den hatade herr Phu Ling, så funno och tydde
de sig till varandra. Vår sjöman följde den sköna hem, där de funno fadern
och den utsedde svärsonen sysselsatta med att spela schack. Båtsmannen
gjorde förstås »stora chin-chin» för de två herrarna och påstod helt frankt,
att han skulle lära dem att göra varandra matt i ett enda drag! Häpna
över en sådan skicklighet utbrast mandarinen — sämre var nämligen icke
den skönas far — och hans gäst i korus:

»Åh! Kan Ni det, herr Båtsman? med undran ropte de — ha, ha!
så var god och sätt Er och tag Er en kopp thé!

Men båtsman tar ur fickan en brännvinsflaska stor:

Jag kanske får den äran att kalla Er för bror?»

Inga svårigheter gjordes, och alla tre började pimpla ur flaskan — ha, ha!
så att när de ånyo erinrade sig spelet, kommo mandarinen och svärsonen
i gräl om, vem som hade draget. I grälets hetta blev mandarinen till sist
så ilsken, att han skrek:

»Tvi tusan på Dig, Phu Ling,
min dotter blir ej Din!»

vilket gjorde Phu Ling så »lissen», att han på stället begick harakiri. Då
seden i Japan enligt visan var sådan, att även mandarinen måste följa Phu
Lings exempel, så slutade schackspelet med att

»Båtsman han fick flickan med all sin rikedom — ha, ha!
samt rörde jämt på svickan och blev en läckergom,
dock efter ett års nöje han ledsnade och for,
kinesar nu i Haga och lappar gamla skor.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free