Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den skönlitterära förnyelsen. Av Harald Elovson - Ny stil och nya motiv - Nationell och social inställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är karakteristiskt, att Heidenstam häftigt vände sig mot de för slutet
av adertonhundratalet så betecknande restaureringarna av historiska
byggnader, som hade till syfte att återge ett slott eller en kyrka dess »rena» stil.
I den lilla stridsskriften »Modern barbarism» gör han följande
karakteristiska förklaring: »En ålderdomlig byggnad är liksom reliken sammanvuxen
med anekdoter, med verkliga eller diktade handlingar, med livet självt, med
människor, vilkas blod vi bära och vilkas strävanden vi ärvt. Däri ligger
hemligheten varför fornlämningen sysselsätter vår inbillning på ett annat
sätt än ef terapningen samt begär vördnadsfull skonsamhet».
Gångna tiders dikt och bildande konst utgjorde en viktig
inspirationskälla för nittiotalsförfattarna. Hade åttiotalets berättande diktning varit
modern, blev nittiotalets i stor utsträckning historisk. Den förnämsta
insatsen gjordes av Heidenstam med verk som »Karolinerna», »Heliga
Birgittas pilgrimsfärd» och »Folkungaträdet». Typiska för skedet voro Axel
Lundegårds romaner om Struensee och medeltida drottningar. Även Selma
Lagerlöf och Per Hallström skrevo historiska berättelser.
NATIONELL OCH SOCIAL INSTÄLLNING.
Åttiotalet hade varit kosmopolitiskt till sin inställning, även om diktare
som August Strindberg och Ola Hansson ute på kontinenten kunde känna
stark längtan hem. Åttiotalisterna sökte sig på skilda områden mönster i
utlandet. De betraktade sin samtids Sverige som efterblivet både i fråga om
materiell och andlig kultur, och de hade onekligen rätt däri. Det behövdes
uppslag och anvisningar utifrån. De ledande nittiotalisterna voro också från
början kosmopolitiskt inställda. Heidenstam hade färdats vida i trenne
världsdelar, Oscar Levertin hade rest mycket i Europa och hade fördjupat
sig i utländsk odling, främst fransk. Heidenstams tre första böcker ha alla
utländska motiv. De bygga på upplevelser han gjorde under sin långa ut-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. För att »åvägabringa en vidsträcktare personlig
beröring emellan de i Stockholm bosatta män, hvilka dl vetenskap, vitterhet och konst på
skilda banor egna verksamhet och intresse», grundades i Stockholm 1862 sällskapet Idun;
ett starkt litterärt inslag har alltid gjort sig gällande i denna församling. Pd denna
berömda bild av »En skål i Idun» 1892 ses Harald Wieselgren — en av sällskapets stiftare
— hålla ett av de spirituella tal, som voro sd typiska för både mannen och tiden. I
bakgrunden skymta från vänster Hans Hildebrand, Emil Key, C. F. Wærn och A. E.
Nordenskiöld. — Etsning av A. Zorn 1893.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
