Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska jordbrukets uppsving. Av Ernst Höijer - Från Skånes slättbygd till Lapplands odlingsgräns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Betkampanjen» i Skdne — skörden pdgdr frdn oktober till in i december mdnad —
sysselsätter ett mycket stort antal människor, även frdn andra landskap. Fastän blott
omkring 6 procent av Skdnes dkerjord tages i bruk för odling av sockerbetor, svarar
landskapet för mer än i/s av hela landets sockerproduktion. — Betfält och betskörd.
lands gård har 20—30 kor och ofta 50 svin. Och vid småbruket är
krea-tursskötseln och framför allt svinaveln betydligt mera intensiv.
De flesta korna i detta område äro av låglandsras. De utfodras starkt
och giva hög avkastning. De till kontrollföreningar anslutna korna lämna
i medeltal omkring 4,500 kg. per år, och för samtliga kor inom Malmöhus
län torde medelmjölkmängden uppgå till närmare 4,000 kg., vilket är mera
än i någon annan del av landet.
Det är alltså ett intensivt och högt stående jordbruk, som bedrives på
den skånska slättbygden. Och både jorden och djuren lämna en hög
avkastning. Men det vore orättvist att tillskriva förtjänsten härav uteslutande
den bördiga jorden och det goda klimatet. Det beror också på de
arbetsamma och kunniga jordbrukarna, som förstått att väl utnyttja de goda
naturliga förutsättningarna. Till uppsvinget bidrog här också den goda
insats, som gjordes av från Danmark och Holstein inkomna eller inkallade
jordbrukare, vilka anställdes som inspektorer eller förvaltare eller övertogo
arrenden samt på sina gårdar mottogo elever.
En helt annan typ av skånskt jordbruk möter man i de magra
skogsbygderna i norr, som ha alldeles samma natur som hela det sydsvenska
höglandet. Jordmånen är där karg och stenbunden, klimatet hårt. De små
åkerlapparna ligga insprängda mellan skogsbackarna, och det stora
flertalet jordbrukare har mindre än tjugo tunnland åker att sköta, många
endast hälften så mycket. En sådan gård är ju på slättbygderna icke
mycket, men här på höglandet betraktas det som en ganska stor egendom.
Han behöver icke heller stödja sin ekonomi uteslutande på åkern utan kan
hämta en god del av sin kontanta inkomst från skogen, som upptar kanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
