- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 11. Det nya århundradet /
152

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska jordbrukets uppsving. Av Ernst Höijer - Från Skånes slättbygd till Lapplands odlingsgräns

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Marknaderna — de flesta vårmarknaderna äga rum i april, höstmarknaderna la sin
början i augusti — ha på de flesta häll förlorat sin gamla betydelse. Men när
Smdlandsbon-den skall sälja en kviga eller köpa sig en ny häst, beger han sig dock fortfarande till
marknaden. I myllret på marknadsplatsen rör sig också i regel hästhandlaren ■— under
en följd av dr har vårt land exporterat hästar. — Hästfältet på en marknad i Småland 1933.

man ju, att det icke heller kan bli så mycket djurprodukter att avyttra.
Jordbruket på det sydsvenska höglandet har också huvudsakligen
karaktären av självhushåll, och den kontanta omsättningen i ett sådant jordbruk
är ganska liten. Men smålänningarna äro, som vi veta, ett arbetsamt och
dugligt släkte, som förstår att draga sig fram ganska bra även under enkla
och anspråkslösa förhållanden.

Näst efter den skånska slättbygden är östgötaslälten vår främsta
jordbruksbygd. Den kalkhaltiga jordmånen, särskilt i den västra delen, är
kanske fullt så bördig som på Skåneslätten, men det nordligare läget gör
klimatet något hårdare och vegetationsperioden kortare. Den största
olikheten gent emot det skånska jordbruket är, att man i allmänhet har ett
skifte av den oftast sjuåriga cirkulationen liggande i helträda, som därför
upptar drygt elva procent av åkerarealen. Vallarna upptaga i allmänhet
två skiften. Vad som allra mest utmärker jordbruket på Östgötaslätten
är den omfattande brödsädesodlingen, som i medeltal för hela länet
upptar nära en fjärdedel av hela åkerarealen. Den västra delen av slättbygden
är vårt lands mest brödsädsodlande område (ett centrum därför bär det
betecknande namnet Mjölby), och de många stora herrgårdarna där ha
under senare år utvecklat sig till veritabla brödsädsfabriker. Det är fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:32:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/11/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free