Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenkraft och elektricitet. Av Torvald Malmström - Krigsåren och lantbrukselektrifieringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
råden. Vattenfallsstyrelsen
lyckades också under
denna tid utgrena sina
ledningsnät högst väsentligt
och organiserade en
lands-bygdselektrifiering på
kooperativ bas, som allt
sedan dess stått som
mönster för hela landet. På
styrelsens initiativ
bildades distributionsförening-ar av de tilltänkta
abonnenterna, som genom
an-delsteckning i proportion till gårdsarealen gemensamt under statens direkta
medverkan finansierade installationerna och det lokala ledningsnätet från
närmaste transformatorstation.
Olyckligtvis rådde utomordentligt höga materialpriser, samtidigt som
man i många fall var hänvisad till dåligt surrogatmaterial, t. ex.
zinkledningar, som rätt snart måste kasseras. Den följande lågkonjunkturen
medförde därför allvarliga ekonomiska svårigheter för åtskilliga föreningar med
sviter, som räckte i många år och försvårade en rationell användning av
kraften. Trots detta betydde kristiden ett definitivt genombrott för
lands-bygdselektrifieringen, som därefter fortgått i lugnare takt på sund basis.
För kraftverksindustrien i dess helhet voro krigsåren stimulerande.
Vattenkraftens värde för landet hade visats till fullo, och utbyggnaderna
fortsatte tämligen oberoende av efterkrigstidens lågkonjunktur, låt vara med
mindre hastighet. Staten utbyggde sitt centralblock med ett kraftverk i
Motala ström och ett nytt i Göta älv vid Lilla Edet. Vid Harsprånget,
landets största samlade vattenkrafttillgång, ett par km. nedanför Porjus,
igångsattes ett stort kraftverksbygge med uppgift att på elektrisk väg framställa
kväveprodukter för att göra landet oberoende av import. När
förutsättningarna härför efter några år föllo bort, måste emellertid arbetena nedläggas.
Flera stora kraftverk tillkommo strax efter kriget och under senare
hälften av 1920-talet på privat initiativ. Stockholms elektricitetsverk fick
sin vattenkraftfråga ordnad genom att bygga kraftverket Untra i Dalälven,
varifrån kraften överfördes med en ledning för 100,000 volt. Stora
Kopparbergs Bergslag byggde ut Forshuvudforsen längre upp i älven, och Udde-
Elektroindustrien hade -— råvarubristen till trots —
högkonjunktur under världskrigsåren, då elektrifieringen
befann sig i expansionsartad utveckling och otaliga små
kraftverk anlades över allt i vårt land. — En dags
produktion av småmotorer d Asea:s verkstäder i Västerås
i juni 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
