Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenkraft och elektricitet. Av Torvald Malmström - Krigsåren och lantbrukselektrifieringen - Järnvägselektrifieringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
holmsbolaget byggde ett
stort kraftverk i
Munkfors. Indalsälven fick sitt
första större kraftverk vid
Hammarforsen, det
historiskt ryktbara vattenfall,
som bildades 1796, när
älven plötsligt ändrade sitt
lopp genom att
Ragunda-sjön bröt igenom sina
naturliga fördämningar,
varvid »Döda fallet»
torrlädes. En av Sydsveriges största vattenkrafttillgångar, Karseforsen i Lagan,
utarrenderades av staten till Sydsvenska Kraftaktiebolaget, som här byggde
ett kraftverk, vilket länge kunde ståta med att ha de största
maskinaggregaten i landet.
En illustration av lantbrukets elektrifiering: en lantgård
med stolptransformator, tröskmotorvagn och motortralla.
JÄRN VÄGSELEKTRIFIERINGEN.
De tekniska förutsättningarna för elektrifiering av spår- och järnvägar
funnos redan i slutet av förra århundradet, när den elektriska motorn fått
sin tekniskt brukbara utformning och kraftöverföring åtminstone i mindre
utsträckning blivit möjlig. Spårvägstekniken var omkring sekelskiftet fullt
utvecklad, och enstaka elektriska förorts- och småbanor byggdes även i
vårt land. Det dröjde dock ganska länge, innan man tog itu med att
elektrifiera stambanor och andra betydelsefullare järnvägar. Ehuru man visste,
att den elektriska driften särskilt kom till sin rätt vid sammanhängande,
större elektrifieringar, drog man sig för de stora kapitalutläggen. Att en
järnvägselektrifiering i stor skala förr eller senare måste komma till stånd,
insåg man emellertid, och staten köpte vattenfall för flera miljoner kronor
enbart med tanke på deras lämplighet som kraftkälla till järnvägarna.
Samtidigt igångsatte Järnvägsstyrelsen utredningar och försök med olika system
för elektrisk bandrift, vilka med kraft och energi leddes av ingenjören Rob.
Dahlander, sedermera chef för Stockholms Gas- och Elektricitetsverk.
Det är betecknande för den framåtanda, som besjälade statsmakterna,
när det gällde elektrifiering i stor skala, att de omedelbart efter Trollhättans
utbyggande år 1910 gingo med på en elektrifiering av Riksgränsbanan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
