Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenkraft och elektricitet. Av Torvald Malmström - Belysning, kraft, värme. Tekniska och sociala synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En större kraftstation av modern typ i mellersta Norrland (Krångede). Vid ena fästet
av den väldiga dammen ligger kraftstationsbyggnaden med maskinsalen nedsprängd
djupt i berget.
BELYSNING, KRAFT, VÄRME. TEKNISKA OCH SOCIALA
SYNPUNKTER.
Som redan nämnts, var det den nya belysningen, som i ett slag gjorde
elektriciteten populär. Man fick mera ljus med mindre besvär än förut, och
man betalade gärna litet mera för att få del av de direkta och indirekta
fördelarna framför fotogen och gas. De första koltrådslamporna av Edisons
typ efterträddes omkring 1910 av metalltrådslampor, som gåvo ett vitare
ljus och endast drogo tredjedelen så mycket ström. Det senare förhållandet
motsågs icke utan oro av elektricitetsverken, som fruktade ett bakslag i
strömförsäljningen. I själva verket blev följden den rakt motsatta. Den nya
lampan blev ytterligt populär, installationerna ökade kraftigt, och
strömförbrukningen steg i allt snabbare takt. Efter några få år kunde de större
elverken sänka strömpriset till en sådan nivå, att elektriciteten även rent
ekonomiskt kunde slå ut konkurrenterna gas och fotogen. Sedan dess har ordet
belysning blivit liktydigt med elektrisk belysning.
I glädjen över det nya ljuset brydde man sig inte mycket om kvaliteten
på belysningen, bara den var tillräckligt stark. Gamla gas- och
fotogenlampor elektrifierades, och den nakna, oskyddade glödlampan ansågs inte
nämnvärt generande för ögonen. Det dröjde länge, innan man förstod, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
