Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenkraft och elektricitet. Av Torvald Malmström - Belysning, kraft, värme. Tekniska och sociala synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårflod och annat högvatten, som ej kan magasineras, slappes fram vid sidan av
kraftstationen genom luckor i dammen (Krångede).
belysningen är något som kräver sin särskilda teknik för att rätt tjäna sitt
syfte. Först från och med slutet av 1920-talet, när Svenska föreningen för
ljuskultur började sin propagandaverksamhet, kan man tala om en verklig
belysningsteknik, baserad på rikligt och bländfritt ljus.
För motordrift visade sig elektriciteten snart lika oumbärlig som för
belysning. Elmotorns möjlighet till anpassning för varje tänkbart kraftbehov
ger den ett gott försprång framför ångmaskiner och gasmotorer, den går
tyst och lugnt, och dess hastighet kan bekvämt regleras. Särskilt de
svensk-byggda maskinerna hade gott rykte för sin stora överbelastningsförmåga och
livslängd.
Från bergsbruk och tyngre järnindustri spred sig elmotorn raskt till
verkstäder av alla slag, småindustri och hantverk. Först nöjde man sig
med att sätta in en elmotor i stället för den gamla maskinen, som genom
ett system av axlar och remmar drev de olika arbetsmaskinerna. Så
småningom övergick man till gruppdrift med flera motorer, som var och en
endast drev ett fåtal maskiner, för att slutligen ta steget fullt ut till
enkeldrift med en motor för varje maskin eller varje arbetsoperation. Man slapp
då ifrån alla farliga och kraftslukande remtransmissioner, och verkstäderna
blevo avsevärt ljusare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
