Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern uppfostran och undervisning. Av Arvid Gierow - Den gamla skolan - Nya skoltankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin barndoms kolartro på boklig lårdoms och teoretisk bildnings
överlägsenhet. Vad den unga folkskolan beträffar, blev den länge en reducerad kopia
av lärdomsskolan. Undervisningen avsåg magasinerande av erforderlig
befunnen minneskunskap ur det förefintliga kultur- och bildningsmaterialet.
Målet var allmänbildning.
Bildning är emellertid — för att citera det träffande ordet — »icke vad
vi lärt utan vad vi hava kvar, när vi glömt allt vi lärt». I varje fall
försvinner en mycket stor del av detta gods ur minnet, och alla med nästan
regelbundna mellanrum återkommande yrkanden på stoffets reduktion —
yrkanden, som gärna då på något särskilt angripet område verkligen leda
till nedskärning — hindra icke, att det totala minnesstoffet alltjämt sväller
ut. En och annan kan ha glädje därav. Med våra dagars starkt utpräglade
sportmentalitet ha som bekant allmänbildningstävlingar blivit högeligen
moderna. De vittna ibland om förefintligheten av levande lexika med en hart
när fantastisk lagring av minnesgods, ibland kanske snarast beroende på
en genom hem och skola inplantad och önskvärd benägenhet och vana
att vid uppdykande behov rådfråga varjehanda uppslagsböcker, som nu för
tiden äro förhållandevis lätt tillgängliga. Men delvis sammanhänger detta
fenomen kanske med den centrala plats, som det äldre skolväsendet gav åt
läroböcker och skolkurser. Det kunde nog ibland förefalla, som om dessa
och icke lärjungarna stode i skolarbetets medelpunkt.
NYA SKOLTANKAR.
Till det nya seklets signatur hör ett starkt stegrat intresse för psykologi.
Om det ligger sanning i påståendet, att svensken i allmänhet saknar sinne
för psykologi, så har 1900-talet åtminstone visat, att även hos oss denna
länge försummade vetenskap kunnat glädja sig åt ett starkt uppsving.
Tillkomsten av de fyra pedagogiska professorsstolarna i Uppsala, Lund,
Göteborg och Stockholm var å ena sidan ett utslag av detta nyvaknade intresse
och betydde å andra sidan nya kraftcentra för arbetet inom detta område.
Man har sagt, att barnet »upptäckts» först under det nittonde
århundradet. Tidigare hade barnen behandlats som vuxna i miniatyr. Jag tänker på de
i det hela mycket fåtaliga äldre framställningarna av barnet i konsten eller
på barnets kostymering — först på 1800-talet lära vi påträffa barnkläder
av särskilt snitt. Men i all synnerhet framträdde en nästan genomgående
brist på förstånd för barnets själsliga egenart. En aldrig så flyktig gransk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
