Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern uppfostran och undervisning. Av Arvid Gierow - Nya skoltankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lövgirlander smycka skolsalen, och lisskullornas röda hältor lysa i kapp med
blombuketterna på pulpeterna —• det är en skolexamen i Leksand för några decennier sedan.
Skolavslutningen har alltid ■— till skillnad från inskrivningen •— varit en stor glädjehögtid för
barnen ■— men endast sällan ha deras lärare funderat över anledningen. — Oljemålning
av Gustaf Ankarcrona. Privat ägo.
ning av vår tidigare lärobokslitteratur och frånvaron av egentliga
barnböcker, låt vara med enstaka undantag, bekräfta detta. Även sådana
uppfostringskonstens klart skinande ljus som Ratke, Comenius och Locke, vilka
fått ögonen öppna för barnens behov av åskådlighet i undervisningen, hade
kvar idealet att på kortast möjliga tid i största möjliga mått proppa dem
fulla med de vuxnas visdom.
Pietismen, som annars gjort värdefulla insatser i uppfostrans historia,
var alldeles oförstående inför barnens speciella livsbehov och förklarade
exempelvis deras lekar för något onyttigt och syndigt. Och själva Rousseau,
den nya pedagogikens evangelist, som skänkt världen så många väckande
tankar, formade i romanen Emile bokens hjälte som en för hans
pedagogiska ändamål konstruerad gestalt utan liv, en konstprodukt utan
motsvarighet i verkligheten. Brådmogna underbarn blevo snarast idealet under
den tidsålder, under vilken man ropade på återgång till naturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
