Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern uppfostran och undervisning. Av Arvid Gierow - Metoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 det fria och frivilliga bildningsarbete, som numera i växande utsträckning bedrives i vårt
land, spelar korrespondensmetoden en viktig roll, som inte kan värdesättas blott vid en
blick på de i och för sig imponerande siffrorna över de olika korrespondensinstitutens
och brevskolornas elever. Otaliga av dessa åro av sociala och ekonomiska skäl avskurna
från alla möjligheter till studier eller utbildning. Korrespondensskolornas undervisning
leder numera fram även till studentexamen; ett femtiotal privatister pr dr ta f. n.
studentexamen helt eller väsentligen efter studier pr korrespondens. — Bilderna:
Korrespondens-skoleleven (till vänster) arbetar i sitt hem med det studiematerial han fått sig till skickat
från skolan, dit han sänder sina svar och lösningar, och där de rättas av dess lärare. Till
höger (foto Hermods) ett lärarrum på korrespondensskolan, där denna granskning äger rum.
METODER.
Ibland de undervisningsmetoder, som särskilt torde främja det
individuella arbetet och arbetsgemenskapen intager den s. k. »samlade
undervisningen» den kanske mest uppmärksammade platsen. Med förebilder
särskilt från efterkrigsårens Tyskland och Österrike ha våra senaste
undervisningsplaner för folkskola och läroverk, i sistnämnda fall med en blygsam
begynnelse i en kungörelse 1924, sedermera utvecklad i metodiska
anvisningar 1935, upptagit den i form av periodläsning och de olika ämnenas
samlande kring metodiska enheter. I skolor med ämnesläsning vållar den
förra vissa schematekniska svårigheter, som dock ej äro olösliga.
Tillvägagångssättet vid dramatisering, varvid t. ex. litteraturläsning, kyrkohistoria
eller historia kunna stödjas av teckning, sång och slöjd, illustrerar bäst den
senare typen av koncentrationslåsning.
Det ideliga växlandet av ämnen stör ofta lärjungarnas arbetsro och
splittrar uppmärksamheten till nackdel för ett tillfredsställande utbyte av
skolarbetet. Till periodläsning under några veckor i följd inbjuda kanske
mest sådana ämnen som kristendomskunskap, historia och litteraturläsning
och på gymnasialstadiet filosofi eller geografi, historia och biologi. Givet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
