Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern uppfostran och undervisning. Av Arvid Gierow - Metoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vuxna pä skolbänken — i Stockholms borgarskola, en av de många anstalter för frivilligt
folkbildningsarbete, som i våra dagar — radions språkkurser etc. till trots — fylla ett
verkligt behov.
vis äro också andra kombinationer tänkbara. På detta sätt komplettera
ämnena varandra.
I metodiskt avseende framhålla anvisningarna för läroverken av 1935
önskvärdheten utav att bannlysa ett frågeförfarande, som alltför mycket
styckar lärostoffet både vid undervisning och prövningar. Inga onaturliga
kontrollåtgärder böra förekomma. Vidare bör lärostoffet vara aktuellt.
Tidningar och annat tillfällighetstryck användas i den utsträckning, som ske kan.
Om arbetsgrupperna har jag i det föregående flyktigt ordat. Det
verkar stimulerande att samla lärjungarna, kanske efter deras fria val, i
grupper, vilka tilldelas gemensamma uppgifter att lösa. Wilhelm Wernstedt
uttrycker förträffligt meningen med denna anordning sålunda: »Barnen
uppleva i sådana arbetsgrupper betydelsen av att hjälpa varandra, att
organisera och på praktiskt sätt fördela ett arbete, att känna gemensamt
ansvar för ett visst mål och att glädjas över det gemensamma verket, till
vilket alla dragit sitt strå till stacken. De rikare begåvningarna få, genom
att välja svårare uppgifter eller genom att hjälpa de svagare, tillfällen att
komma till sin rätt».
Skolor, som tagit professor Peter Petersens »Jenaplan» till föredöme, ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
