Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärftlighetsforskning och växtförädling. Av Arne Müntzing - Mendelismen och dess inverkan på växtförädlingsarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENDELISMEN OCH DESS INVERKAN PÅ
VÄXT-FÖRÄDLINGSARBETET.
Impulser till nya förädlingsmetoder kommo vid detta århundrades
början från den teoretiska ärftlighetsforskningen, som från och med 1900
inträdde i en alldeles ny utvecklingsfas. På 1860-talet hade en österrikisk
munk, Gregor Mendel, i sin klosterträdgård i Brunn i all stillhet och utan
tanke på de praktiska konsekvenserna av sina rön nått fram till resultat,
som voro epokgörande för ärftlighetsforskningen. Det torde vara bekant,
att Mendel själv ej skördade några lagrar på sin till format och stil mycket
blygsamma avhandling om ärtkorsningar, som publicerades 1866. Hans
upptäckter drogos emellertid år 1900 fram i ljuset av tre olika forskare,
holländaren de Vries, tysken Correns och österrikaren Tschermak.
Oberoende av varandra hade dessa under egna korsningsexperiment fått liknande
resultat som Mendel 35 år tidigare. Mendels skrift blev citerad och dess
utomordentliga värde inom kort allmänt insett. Den nya mendelismen satte
snart fart på både den teoretiska biologien och dess praktiska tillämpningar.
Kärnpunkten i Mendels upptäckt var, att de yttre egenskaperna betingas
av fasta ärftliga anlag, s. k. arvenheter eller gener, vilka i oförändrat
tillstånd övergå från generation till generation. Olika gener kunna emellertid
på ett lagbundet sätt kombineras med varandra, och de grupper av
individer, som härvid bildas, uppträda då i bestämda talförhållanden. Efter
korsning mellan föräldrar, som skilja sig från varandra i en egenskap, får man
i bastardernas avkomma s. k. monohybrid klyvning, varvid individerna
bilda två grupper i talförhållandet 3:1. Äro föräldrarna olika i fråga om
två arvanlag, får man vanligen talförhållandet 9 : 3 : 3 : 1 o. s. v. Mendels
teori kan nära nog betecknas som en biologisk atomteori, vilken var i stånd
att förklara egenskapernas skenbart så nyckfulla nedärvning. Den kunde
också ge en plausibel förklaring till den spontana variationen i naturen.
Efter återupptäckten av de Mendelska lagarna 1900 inträdde den
experimentella ärftlighetsforskningen i en intensiv expansionsperiod, som inom
kort fick viktiga konsekvenser även för växt- och djurförädlingen. Redan
1901 hade Svalöv glädjen att mottaga besök av en av Mendels
återupptäc-kare, nämligen Tschermak. Genom honom fingo Svalövstjänstemännen
kännedom om de nya ärftlighetslagarna, vilkas betydelse för
växtförädlingen man genast insåg. Speciellt gäller detta Mendels klarläggande av
den s. k. omkombinationen av egenskaper. — Under sina ärtkorsningar
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
