Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litterära strömningar under 1900-talet. Av Elof Ehnmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90-talsstil slog han igenom som
skildrare av Bergslagens
brukskul-tur. Hans figurer äro minst sagt
lika originella som kavaljererna på
Ekeby, men han låter dem inte
träda fram i den sagoomspunna
lycko-romantikens skimmer utan skildrar
dem som en dödsdömd generation.
Det finns inslag av Balzac, Dickens
och Dostojevskij i hans slösande
rika berättarkonst, där den frodiga
fantasien och saftiga humorn
kombineras med en alltmer
djuplodande psykologi. Det bisarra och
nyckfulla i människolivet blir . temat i
denna programenligt karikatyriska
konst, som allt målmedvetnare
syftar hän mot de dunkla skikten
under det medvetna själslivet. Hj.
Bergmans Wadköping är endast på
ytan en fridfull mellansvensk
landsortsstad, egentligen är det en mikrokosmos, där det eviga spelet om
människan fortgår i ständigt överraskande, ofta hemskt avslöjande
kombinationer. Men längst på bottnen i själslivet anar Hj. Bergman det skrämda
barnet, och räddningen undan skräcken och övergivenheten ser han i
ansvarskänslan och godheten, som ensamma förmå döda trollet i människan.
Hj. Bergman har förebådat den moderna djuppsykologien och tagit
psykoanalysen i sin tjänst (»Chefen fru Ingeborg»). Därigenom har han banat
väg för den modernaste människokunskapen och visat dess betydelse för
konstnärligt gestaltskapande.
Hj. Bergmans konst avspeglar i mycket efterkrigstidens hetsade och
kaotiska världsbild. På andra håll sökte man ett värn mot de upplösande
tendenserna genom att sträva mot det lugna och harmoniska. »Svensk
vardag» blev parollen (Fr. Böök) och en djupare förståelse för de
nationella kulturvärdena det närmaste syftet. Till detta program hör Österlings
senare diktning och den lyrik, som representeras av Silfverstolpe, Asplund
och Selander. Hit hör också Birger Sjöbergs »Fridas visor», som på ett
Gustaf Hellström — i mer än ett kvarts sekel
»Dagens nyheters» korrespondent i London
och Paris — har som utlandskorrespondent
betecknats som den främste någon svensk
tidning hittills ägt. — Teckning av B. Lybeck.
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
