Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsten och det moderna samhället. Av Axel Gauffin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vreta klosters kyrka, restaurerad 1915—17 under ledning av arkitekten, professor,
numera riksantikvarie, Sigurd Curman. Interiör av koret mot öster före och efter restaureringen.
Allt detta hände under 1800-talets sista årtionde.
Men som bekant är det kallast strax före soluppgången, och redan hade
den nya konstupplysningens tid på mer än ett sätt förberetts. Nu var tiden
mogen för reaktionen. Uppsala domkyrka och Gripsholms slott blevo
skräckexempel på ovis restaurering. Oppositionen utgick från den unga
generationen av konsthistorici med Sigurd Curman och Johnny Roosval bland de
ledande krafterna.
I ett föredrag, tryckt i »Kult och Konst» för 1906 och ursprungligen
avsett för ett sammanträde, som av föreningen Urd hölls i Uppsala den 3
november 1906, framlade Curman sina »Restaureringsprinciper», belysta av
ett antal exempel på vad författaren ansåg vara berättigade och oberättigade
ingrepp i en byggnad, som det gällt att återställa.
»Att uppställa några slags allmängiltiga principer», skriver Curman,
»är ju fullständigt omöjligt. Det har erfarenheten tillräckligt visat, och
det ligger dessutom i sakens natur. Men om målet torde väl dock
meningarna vara tämligen lika. Jag har åtminstone uppfattat saken så, som
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
