Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyttokonstens frammarsch. Av Erik Wettergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
textilkonsten ett drag av lyx, så hämtar hemslöjden sin styrka ur att den
tillfredsställer ett uråldrigt vardagsbehov inte minst inom de hem, där den
tillverkas. Om husbehovsslöjden alltså är hemslöjdens kärna, så följer
därav också, att det inte är de extremt konstnärliga kvalitéerna utan nyttigheten
och hållbarheten, som bestämmer dess karaktär. Men vid sidan av detta
praktiska realproblem har hemslöjdens kulturkonserverande syfte under
långa tider kommit att stå i förgrunden av debatten och föreningsarbetet.
Frågan om de nedärvda mönstrens renhet och omsorgen om att deras
orts-karaktär inte skulle förvanskas genom sidoinflytelser av mönster hämtade
från andra orter har skapat en sorts dogmatik, vars upprätthållande blivit
en ambitionssak hos den skara av föreningar, som vuxit upp runt om i
landet. Men allteftersom dessa föreningar stabiliserats och blivit fastare
förankrade i verkligheten ha även de i viss grad rönt inflytande av den
saklighetens anda, som bär upp den rörelse, vilken här nedan skall skildras.
Det finns sporadiska exempel på att hemslöjden som ekonomisk faktor
existerade redan före Hazelius’ framträdande och bildandet av
Handarbetets vänner. När skråförordningen upphävdes 1846 och den segerrika
textilindustrin spred sina billiga produkter över bygderna, betydde detta
givetvis en svår kraSch för hemslöjden, men redan 1864 finnes exempel på att
den börjar etablera sig på egen hand. Det året öppnar nämligen ortens
hushållningssällskap i Kalmar en lokal för försäljning av hemslöjdsprodukter.
Men det går trögt framåt med dessa sporadiska sammanslutningar, och det
är inte förrän 1899 som en samlande ansträngning göres. Det är när på
Lilli Zickermans initiativ och med henne som första ledare Föreningen för
Svensk hemslöjd bildas, varefter genom dess provverkstäder,
undervisnings-och försäljningsverksamhet hemslöjdsintresset fick en vidsträckt spridning
ut över landet. Självuppoffrande och framsynta personer, kvinnor mest,
foro omkring i bygderna, ägnande sig åt ett ivrigt inventerings- och
upplysningsarbete. Detta arbete organiserades så i föreningar, och för närvarande
existerar över 30 hemslöjdsföreningar, av vilka de flesta sedan 1912 är
sammanslutna till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund med egen
försäljningslokal i Stockholm.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. »Himmelsgloben», i graverat glas, komponerad av
Edward Hald och utförd av Orrefors glasbruk 1930. Orrefors’ mest kända specialitet är
dess omvårdnad om det graverade kristallglaset, utfört av en stab skickliga arbetare.
Denna glob, som väckte stor uppmärksamhet pä 1930 års utställning, utgör en höjdpunkt
av denna gravyrkonst. Nationalmuseum.
316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
