Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyttokonstens frammarsch. Av Erik Wettergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landskapens karaktär, kunskap i konsthistorikernas genomforskande av
våra gamla kyrkor och slott och dessa kyrkors och slotts inspirerande
verkan på vår moderna arkitektur, som sedan slog ut i den romantikens sista
blåa blomma, som heter Stockholms stadshus.
I denna atmosfär trivdes också vissa grenar av konsthantverket, och
särskilt är det textilkonsten som nu samlar sig till en utveckling av märklig
kraft. Även denna utveckling kan ledas tillbaka till Arthur Hazelius och
till ett bestämt datum i hans verksamhet. År 1873 ordnades en internationell
utställning i Wien, och dit hade Hazelius tagit med en samling av de
allmogevävnader och broderier som han under sitt sökande ute i bygderna
dragit fram ur gårdarnas och stugornas kistor och skåp. Denna lilla
svenska manifestation väckte en så stor uppmärksamhet, att en av de ledande
kritikerna och museimännen, Otto von Falke, förklarade dem vara
efter-följansvärda exempel för hela Europa.
Därmed var signalen given, kanske inte för Europa, men för
Sverige att ta vara på vad landet ägde inom sina egna gränser — och året därpå
grundades Handarbetets vänner. Genom sin samlande och till att börja
med kopierande verksamhet blev denna förening en föregångare till
hem-slöjdsrörelsen, som på allvar startade först 1899. Men från denna
utgångspunkt har föreningen sedermera gått i spetsen för uppbyggandet av den
högre textilkonst, som under århundradets första decennier drog till sig
sådana starka krafter som traditionsbevararna Sofia Gisberg och Agnes
Bran-ting och de fantasifulla förnyarna Carin Wästberg, Maria Adelborg, Maja
Sjöström, Maja Andersson-Virde, och under de senaste åren Greta Gahn
och Alf Munthe. Vare sig dessa förnyare tillmötesgått en romantisk tids
längtan efter stämningsväckande färgkombinationer eller mera sakligt
inställda krav på hållbarhet och koloristisk reda, så bibehåller deras
produktion en egenart som vi älskar att kalla svensk, där den tekniska soliditeten i
fråga om material, teknik och färgning ständigt hämtar ny näring ur studiet
av kvalitén och skönhetsvärdet i våra gamla textilier. Men genom
seminarium och skolor gör föreningen sina samlingar och sitt kunskapsstoff
fruktbärande även för de generationer av ungdomar, som skall föra våra textila
traditioner vidare.
En verksamhet av mindre konstnärligt individuell, mera medvetet
tra-<litionsbevarande art är hemslöjdsrörelsen. Även här är det kvinnoarbetet
par préférence, vävnad, sömnad och knyppling, alltså den handgjorda
textilproduktionen, som spelar den dominerande rollen. Har den individuella
315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
