Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyttokonstens frammarsch. Av Erik Wettergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orientering var upprättandet av en s. k. förmedlingsbyrå, vars främsta
uppgift det var att finna de rätta konstnärerna för de rätta fabrikerna eller
hantverkarna men även att med juryrätt förmedla tillfälliga beställningar,
där konstnärliga krafter kunde höja resultatets standard. Det var alltså
Svenska slöjdföreningens förmedlingsbyrå, som först fick ta hand om
möblering och färgsättning av några sjukhus. Men viktigare var att knyta fasta
förbindelser mellan konstnärerna och fabrikerna. Det var ett både
spännande och delikat arbete, ty det fanns berg av — för övrigt ganska
berättigat — misstroende å ömse håll att undanröja. För fabrikanterna
framstod konstnärerna som kanske intressanta men farliga dårar utan begrepp
om tekniska och ekonomiska realiteter, och å andra sidan gällde det att
undanröja konstnärernas förakt för allt som låg utanför de fria
konsternas — tavelmåleriets och skulpterandets — och arkitekturens trollring samt
för den fantasilösa inställningen hos sina nya arbetsgivare. För att etablera
det förtroende, som var en nödvändig förutsättning för det nya samarbetet,
satte förmedlingsbyrån in sina krafter på att konstnärerna skulle knytas
så fast till företagen att de där gjordes grundligt förtrogna med de tekniska
och ekonomiska förutsättningar under vilken industrien arbetade.
De som först tog den utsträckta handen var just de företag, som
häftigast reagerat mot utställningskritiken. Det var Gustavsbergs och
Rörstrands porslinsfabriker, som associerade sig med målaren och
affischtecknaren Wilhelm Kåge resp. målaren Edward Hald, Kosta glasbruk, som
sökte kontakt med målaren Edvin Oliers, och det dröjde inte länge, förrän
det ditintills okända glasbruket vid Orrefors gav målaren Simon Gate fritt
spelrum åt sina konstnärliga idéer. A.-B. Nordiska kompaniet anslöt sig
till de nya strävandena genom att lägga ledningen av sin möbel- och
inred-ningsverksamhet i händerna på en av de mest radikala inom den unga
arkitektgenerationen, Carl Bergsten. Det var med andra ord ett friskt
nyskapande och ett muntert experimenterande runt omkring i fabriker och
verkstäder, och redan 1917 hade man kommit så långt, att Slöjdföreningen
ansåg sig kunna visa upp de första samlade resultaten av arbetet och låta
dem tydligare än ord klargöra meningen med den nya orienteringen. Detta
skedde på den s. k. Hemutställningen i Liljevalchs konsthall i Stockholm,
där man genom en tävlan fick fram en hel serie smålägenheter fullt
möblerade. Här betonades alltså för första gången i handling den sociala
meningen i den nya smakförbättringen. Man ville få till stånd en produktion
av varor också för de små hemmen med begränsade inköpsmöjligheter,
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
