- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 12. De senaste årtiondena /
351

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teater och film. Av Per Lindberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andard — den mest
typiska föreställningen för
tiden blev »Envar» på
Dramaten i regi av Tor
Hedberg.

Någonting därutöver
bjöd emellertid Gustaf
Collijn på Intiman.
August Falks
Strindbergs-teater hade givetvis måst
försvinna efter något år,
men den hade blivit ersatt
med en ny, »Intima
teatern» (vid Birger
Jarlsga-tan), där Guslaf Collijn med slösande hand tog upp en verkligt stimulerande
konkurrens med de större teatrarna, en konkurrens både i fråga om litterära
nyheter, spelglädje och ungdom.

Hos alla de ungdomar, som under världskriget slöto upp i ensemblerna,
fanns en avgjord intellektualism, en fullkomlig frånvaro av lyrik, en
förmåga till absolut behärskning — kanske rent av en känslotorka. Vad var
naturligare än att så måste blil Men samtidigt ett högst ovanligt intresse
för de speciella detaljerna hos olika människor och en djärvhet i
utarbetandet av dessa detaljer. Spelegenskaper, som föreföllo intuitiva hos män
som Hedqvist och Arehn, framstodo hos de unga som fullt medvetna och
blevo följaktligen hos dem mer renodlade. Dessa egenskaper funnos hos
Maria Schildknecht, de funnos hos Inga Tidblad, de funnos också hos de
bägge unga män, som mer än andra skulle bli typbildande för sin
generation — de två unga skådespelare, vilka nu på var sin teater firade triumfer
som tokiga kungar. Lars Hanson på Intiman hade försprång, därför att
hån genast från början fick göra utspekulerade studier och fortsätta med
sådana halsbrytande karaktärsteckningar som Gustaf III, Richard III,
Öländer. Gösta Ekman låg ännu i lä, därför att han måste fungera som skön
ung publikgunstling på Svenskan och inte hade de sammansatta
virtuosnumren till dagligt bruk. Men Ekman fick snart tillfälle att ta skadan igen,
ty Hanson försvann för en tid — till filmen.

Lars Hanson i titelrollen i Strindbergs »Gustaf III».
Foto i Drottningholms teatermusei arkiv.

351

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:32:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/12/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free