- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband /
84

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För den större, lantliga delen av svenska folket var sockenprästens förkunnelse i regel
enda kontakten med ett svenskt språk, som ej var alltigenom dialekt — även om också
prästen ofta var en bygdens egen son och talade med bönder på bönders vis med samma
naturlighet som med lärde män på latin. Genom läs- och husförhören utövade prästen ej
blott kontroll över församlingsbornas kunskaper utan vande dem även vid sitt eget sätt att
uttrycka sig — i både andliga frågor och andra; i våra dagar har den religiösa
förkunnelsen, rent språkligt sett, inte sällan stelnat i former, som höra förra seklet till. Äldre
tiders lantpräster kommo också sina församlingsbor in på livet pä ett helt annat sått än
i våra dagar. -— Predikan i Vreta klosters kyrka. Litografi av C. J. Billmark i »Svenska

vuer» 1865.

de logis, tambur, salong, chiffonjé, sekretär, assiett, champagne, supé,
diverse namn på tyger och klädesplagg, bl. a. kalsonger, paraply och parasoll,
teaterord som scen, ridå, pjäs, sufflera och kuplett, vidare roman och
annons och åtskilliga militära termer, t. ex. manöver, patrull och salut.

Även under 1800-talet ha givetvis förändringar inträtt i både uttal,
ortografi, ordböjning, syntax och ordförråd. Utvecklingen har gått mot allt
större fasthet i skriftspråket, som därvid fått ett starkt stöd i pressens och
den allmänna folkbildningens ökade omfång och makt.

Bland främmande lånord, som vinna insteg under 1800-talet, förtjäna
de engelsk-amerikanska och de danska att särskilt framhållas. Enstaka
engelska ord hade funnit vägen till oss redan under 1600-talets senare del,
t. ex. ansjovis och tobak, på 1700-talet kommo flera, t. ex. klubb, käx, kalops,
potatis (1727, genom J. Alströmer), pudding, punsch, rostbiff och sentimen-

84

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:05:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/13/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free