- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband /
113

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skiner, som med åren ha kommit
varandra allt närmare och nu
kunna betraktas som såta vänner.

Sporten har riktat vårt språk
med flera uttryck. Den moderna
idrottsrörelsen startade här i landet
på 1880-talet, men det verkliga
genombrottet kom först under detta
århundrade. Sålunda skedde
fotbollens genombrott först 1904, då
Svenska fotbollförbundet bildades.
Cykelsporten är något äldre.
Cykeln infördes i Sverige 1867. Man
kallade den visserligen då
velociped, och den såg också helt
annorlunda ut än den moderna cykeln.
Det var först i mitten av 1880-talet,
som cykeln fick sin nuvarande form
med två nästan lika stora hjul. Den
första svenska cykelklubben med
fastare organisation var Göteborgs
velocipedklubb (1882). Ordet
velociped undanträngdes på 1880-talet
av bicykel, ett engelskt ord med
betydelsen tvåhjuling. Under slutet
av 1890-talet förkortades det till
cykel. Denna förkortning ägde dock
inte rum i Sverige, utan vi övertogo
den från Danmark, liksom vi
senare från Danmark också fingo
kortformen bil. Yngre både till gagnet
och namnet än trampcykeln är
motorcykeln, och allra yngst är
lätt-viktaren. Det mest spridda
slanguttrycket för cykel är hoj. »På
motorhoj med bönhylsa» var titeln
på en bok, som kom ut 1921. Hoj

»Giv akt! Klart! Gå! .. .» i starten för
»Mätaren rundt» 1891 (ur T. Ödberg, »Klitsch
klatsch » 1892). — Cykeln, vars äldre typer
återges i bd 10, sid. 279, hade nyss fått sitt
ännu moderna utseende med kedjedriv på
bakhjulet. Knappa tio är senare hade
cykelåkningen, som från början var en nästan far-

lig sport och inte ett sätt att färdas, hunnit
bli »den senaste landsplågan» (i mitten,
teckning av E. Forsström i »Söndags-Nisse» 1899)
— huvudstaden räknade före sekelskiftet mer
än 25,000 »bicyklar», motsvarande en på var
12:e invånare. 19M beräknas var 3:e svensk
vara cykelåkare (foto nedan K. W. Gullers).

Sv. folket genom tiderna XIII. — 8.

113

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:05:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/13/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free