Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan urminnes lid bebos delar av Estlands kust och öarna där utanför av svenskar,
som på ett märkligt sätt bevarat sitt svenska språk och sina gamla seder och traditioner.
Pä denna litografi (ur »Trachten der Schweden an den Kusten Estlands und auf Runö»,
gezeichnet von H. Schlichting, 1854) ses ett brudfölje med svenska psalmböcker i
händerna lämna kyrkan på Nuckö. Baltikums sovjetisering 1940 har gjort återbördandet till
Sverige av en del av den svenska befolkningsspillran till ett aktuellt problem.
4. NORRLÄNDSKA.
Hit höra dialekterna utmed kusten från och med norra Hälsingland till
och med Kalix, vidare målen i Jämtland och Härjedalen, som bägge i
egenskap av gamla norska bygder visa släktskap med norskan. I synnerhet
gäller detta härjedalskan. Norr om Kalix talas dels finska och lapska, dels
ett slags utjämnad norrländska med anknytning till skriftspråket, såsom i
gruvsamhällena Kiruna, Malmberget och Gällivare.
Som ett viktigt kännetecken för norrländskan framstår den s. k.
vokalbalansen och dess följdföreteelse tilljämningen. Exempel på vokalbalans
äro kast ’kasta’, bit ’bita’ å ena sidan och tala, stugu ’stuga’ å andra sidan.
Vokalbalans innebär, att ändelsevokalerna ha försvagats eller rent av fallit
bort i ord, som under medeltiden innehöllo en lång stavelse i stammen,
medan de kvarstå i ord, som då hade kort stamstavelse (kort vokal + kort
konsonant). Exempel på tilljämning äro lovo ’lova’, vuku ’vecka’, firi ’farit’,
och den innebär, att ändeisens vokal och stammens närma sig varandra. I
de anförda exemplen har resultatet blivit fullständig utjämning. Dylik
till-eller utjämning förekommer endast i ord, som en gång ha haft kort
stamstavelse. Ett annat norrländskt drag är konsonantförmjukningen i t. ex.
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
