Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig till att bli misstänksamma och folkskygga. På grund av alltför liten vana
att ha att göra med varandra, blir man tafatt och intar en mer eller mindre
fientlig attityd.
När det gäller landsbygdens befolkning kan man exempelvis inom
skönlitteraturen skilja på två linjer. Den ena är mera romantisk och använder
som symbol odalbonden, som trygg på egen torva, lugn och lycklig, utför
sitt arbete; vänlig och hjälpsam mot grannar, när han varje morgon hämtar
ny kraft från jorden. Den andra linjen är, om man så vill, mera realistisk
och skildrar landsbygdens befolkning som trätgirig, förtalshungrig, utan
tillgång till annat nöjesliv än det som består i att diskutera grannarnas
angelägenheter och kritisera deras handlingar. Befolkningen är fattig och
vänder på varje slant samt visar sällan någon generositet.
Storstadens befolkning kan också ses mer eller mindre välvilligt. Man
har tillgång till nöjen och är därför mindre uttråkad. Man är pigg och
vaken och intresserad av vad som sker utan att vara småaktig. Men
storstadsbon kan också skildras som en hård, egocentrisk person, vilken
hänsynslöst tillvaratar sina intressen, speciellt när han möter personer utanför
den trängre krets, där han umgås. Vid tillfälliga sammanträffanden kan
man uppföra sig hur som helst, därför att ingen vet vein man är, och om
man bär sig illa åt mot någon, behöver man ju inte räkna med att möta
honom igen.
é
Det finns kanske ur umgängessynpunkt ett optimum av
befolkningstäthet, som särskilt gynnar uppkomsten av ett hänsynsfullt och vänligt
uppträdande. Befolkningstätheten bör inte vara så liten, att den för till
enstörings-attityd, men ej heller så stor, att den lämnar anonymitetens skydd för dem,
som ha tendens att vara grälsjuka och hänsynlösa.
Befolkningsfrågan kan också ses ur vad man brukar kalla kvalitativ
synpunkt. Man tänker härvidlag i regel på befolkningens beskaffenhet. En
låg befolkningstäthet gynnar uppkomsten av s. k. isolat, av begränsade
folkgrupper, bl. a. karakteriserade av en hög ingiftesprocent. Hög
befolkningstäthet medför folkblandning och en låg ingiftesprocent. Förändringar
i en befolkningsnumerär kan träffa olika samhällsskikt i olika hög grad,
vilket kan tänkas medföra konsekvenser ur arvssynpunkt. Problemen på
detta område kunna i det följande beröras endast i största korthet.
Slutligen brukar man tala om befolkningsfrågan ur rent kvantitativ
synpunkt. Härvidlag tänker man närmast på, vilken betydelse en viss
folktäthet, en ökning eller minskning av en befolkning kan ha ur ekonomisk
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
