Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befolkningsfrågan i Sverige genom tiderna. Av Gunnar Dahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
draget hölls på nykterhetsföreningen »»Hoppets Här» och blev genast
mycket uppmärksammat samt medförde tidningspolemik och våldsamma
diskussioner. De borgerliga ansågo den neo-malthusianism, som Wicksell gav
uttryck åt, vara djupt omoralisk. En avsiktlig reglering av fruktsamheten
ansågs ej bara vara något onaturligt utan troddes strida mot religionens
föreskrifter och betraktades därför som osedlig. Risken för barn ansåg man
utgöra en nödvändig regulator för det sexuella livet. Man gjorde gällande,
att om denna fara borttogs, skulle familjelivet brytas sönder och
utsvävningar av sexuell art bliva ytterst vanliga. Man utgick mer eller mindre
klart från att någon som helst strävan eller önskan att uppföra sig
anständigt ej förelåg annat än hos ett fåtal, och man litade ej på att risken för
könssjukdomar skulle vara ett tillräckligt kraftigt återhållande moment.
Motståndarna till neo-malthusianismen ville rädda familjen och moralen.
Anhängarna av neo-malthusianismen beskyllde motståndarna för att önska
en stark folkökning för att få billig arbetskraft, och gjorde gällande, att de
saknade känsla för de fattigas elände. Från det andra lägret framhölls, att
folkökning vore nödvändig ur nationell synpunkt etc. Det är naturligt, att
striden under sådana omständigheter blev bitter, och att man använde hårda
ord om varandra. Så småningom tröttnade man. En viss motsättning
före-fanns dock alltjämt, när det gällde befruktningsförhindrande medel, vilket
då och då medförde diskussion. Från borgerligt håll genomdrevs så
småningom (år 1910) den s. k. preventivlagen, genom vilken bestämdes straff
för den som spred kännedom om preventivmedel. Genom lagen förbjöds
emellertid ej försäljning av preventivmedel. Under flera decennier till dess
lagen år 1938 avskaffades, blev den föremål för kritik, och i riksdagen
framlades upprepade gånger motioner om dess upphävande. Man framhöll, att
om den varit allvarligt menad, skulle man förbjudit inte spridande av
kännedom utan försäljning av preventivmedel, vilket exempelvis skett i en
kanton i Schweiz. Man gjorde gällande, att man på borgerligt håll önskade ha
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Redan tidigt fick vårt land en ordnad utbildning av
barnmorskor, »jordemödrar», som de ursprungligen kallades; en pionjär för denna
föredömliga undervisning var Johan von Hoorn (död ITU). Barnmorskor utbildas vid
statliga anstalter, där de erhålla legitimering för tjänstgöring som distriktsbarnmorskor eller
i fri praktik, men skola minst vart tionde dr genomgå repetitionskurser. I våra dagar
har det emellertid även bland landsbygdens mödrar blivit allt vanligare att vid
förlossningarna taga in på städernas BB — en möjlighet, som ännu inte stod det barnafödande
Sverige öppen, när den som vanligt respektlöse F. von Dardel ritade denna kostliga bild
av »privilegierade barnmorskan fru Filp» på tjänsteresa någon gång på 1870-talet.
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
