Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk smästadsidyll — marknad i Mariefred på 1930-talet. Stadsbor och lantbefolkning
mötas i skuggan av det gamla rådhuset. — Foto C. G. Rosenberg.
STAD OCH STADSBYGD I SVERIGE. EN SNABBILD.
AV E. H. T HÖRNBERG.
För hundra år sedan var Sverige inte så fattigt på städer som på
stadsbor. I dag är Sverige jämförelsevis rikt i fråga om stad, stadsbygd och
stadsfolk. Man betecknar till och med hälften eller något mer av alla rikets
innebyggare såsom stadsbefolkning. Men då hänför man samhällen, som
även efter våra förhållanden äro för det ändamålet alltför små, till städer
eller stadslika orter. Trots invändningar, som kunna anföras, göra vi
klokast att hålla oss till det mått, som i Europa är det vanligaste — 2,000.
Är 1935 bodde i svenska tätorter — städer, köpingar, municipalsamhällen
och andra agglomerationer —- med över 2,000 invånare ungefär 2,662,000
människor. Det var nära 43 % av hela rikets befolkning. De juridiska
städerna omslöto samtidigt något över 34 %, 1938 något över 36 %. — Vi
märka genast skillnaden mellan den statistiska och den juridiska
stadsbefolkningens storlek (jfr noten å nästa sida).
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
