Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stad och stadsbygd i Sverige. En snabbild. Av E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu den statliga
längdbanan; till denna är
Lysekils (enskilda) järnväg
anknuten nära Uddevalla.
Bussarna äro legio.
Göteborgs och Bohus
län är ju vårt mest
tät-ortsbebyggda län; dessa
bebyggelser omfattade år
1935 77,5% av hela
befolkningen. Det beror på
Göteborg. Men
icke-stads-liga tätorter omsluta
ungefär 16 % av den totala
tätortsbebyggelsen.
Fiskelägena, stenhuggeriplat-serna och badorterna äro
mångfaldiga; men i regel
äro de små. Alltfort dra
västerhavets salta vatten
och kustens solhettade
klippor stora massor av
sommargäster. Dessa
badorters roll är naturligtvis
vida mindre terapeutisk
än profylaktisk; först och
sist är den
vederkvickande. Men alltmer
inskrän-kes badortslivet av det
slag, som gav
Stockholms-grosshandlaren anledning
förklara: Det vill till en
sabla fysik för att kunna
stå ut med en sådan här
sejour. — Marstrand var
länge Sveriges mest
exklusiva rekreationsstad.
Bohusläns stenindustri kämpar sedan många dr en hård
strid mot konjunkturerna — smdgatstenfabriken i Rixö
är en av de många som producerat mer än den kunnat
sälja. — Fiskenäringens resurser äro inte heller
obegränsade — i mitten: fiskeflotta på utgående från Smögen. —
Nedan: gudstjänst i ett fiskarkapell (efter Prins Wilhelm).
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
