- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband /
202

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skulle vi emellertid en vinterdag t. ex. 1940 färdas utefter denna kust
och ha minnen kvarlevande härifrån sedan förra århundradets näst sista
lustrum, så funne vi mycket stora förändringar. Förgäves speja vi efter
den rök, som då hävde sig ut från höga skorstenar än här, än där utefter
kusten, särskilt i grannskapet av Lysekil. Det ymniga Nordsjöfisket, om
vilket det under årsföljder från sekel till sekel talats så mycket, fortgick.
Dess hittills senaste glansperiod skred småningom undan. Skiftande fetthalt
ägde den bohuslänska vintersillen. Utomordentligt riklig var dess förekomst.
Till Småland och andra karga trakter kom den på 1880-talet såsom en god
Guds gåva. Kommunikationernas utveckling hade nu möjliggjort dess
kring-spridning inom vidsträcktare områden än tillförne. Men för mängdernas
avsättning som människoföda saknades alltfort tillräckliga forslingsmedel och
behandlingsmetoder. Exporten försummades. Tillförne hade högar vräkts vid
vägkanter och åkerrenar ett stycke upp i landet. Ingen hade en aning om
de miljoner kalorier dessa högar under årens lopp inneslöto. Sillens
omedelbara förvandling till gödningsämnen hade nu blivit en bohuslänsk industri.
Men så gick sillen, liksom förr, till andra världsvatten. Guanofabrikerna
måste läggas ned. Fisket, fiskberedningen och fiskhandeln bilda dock en av
Bohusläns huvudnäringar. Bad, sill, sten voro den trefald av förvärvskällor,
som vid sekelskiftet i väsentlig mån bragte den vardande staden Lysekil
levnad och trevnad. Stenindustrien har genomlevat och genomlidit en
lång följd av krisår. Och arbetslöshetshjälpen till Bohuslän har varit ett
allvarligt och vanskligt problem för statsmakterna och vederbörande
lokalmyndigheter. Starkt växer ju Göteborgs och Bohusläns inbyggaresiffra.
Men den styrkan kommer på den stora staden. I övrigt är tillväxten svag
nog inom detta län, inom vilket den inre omflyttningen inte kan sägas vara
livlig. — Uddevalla, som en gång var Malmö numeriskt överlägset, håller
sig nu nere i de medelstora städernas lågland. Dess ställning är unik nog:
det är provinsens huvudstad vid sidan av länets mäktiga residensstad.
Orten har åldriga anor, den utmärkes av ganska gamla vanor. Ännu för ett
trettiotal år sedan voro gatorna vissa tider på söndagarna myrstackspackade

PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Ocksd de bohuslänska fiskelägenas invånare räkna
med sommargästerna som en väsentlig inkomstkälla. Men havet och dess rikedomar är
dock det ursprungliga — och med nästan demonstrativ tydlighet tyr sig bebyggelsen ända
ut i vattnet, med gavlar, dörrar och bryggor de vida fångstmarkerna i möte. — Detta är
ett parti av Gullholmens fiskeläge, enligt en akvarell 1938 av Ferdinand Boberg
(Samfundets för hembygdsvård arkiv).

202

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:05:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/13/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free