Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fartsnäringens annaler sedan tre kvarts sekel tillbaka. Broströmskoncernen
med Svenska Amerikalinjen som sitt magnifika huvudparti stammar i andra
led från en liten stad med ett dumt och fult vedernamn vid en nordostlig vik
av Vänern.
Ett ganska mångsidigt ekonomiskt och kulturellt liv utvecklas emellertid
i denna stad, som nu räknar över 13,000 invånare. Och det är nära hälften
av vad Karlstad har att uppvisa inom sitt administrativa eller juridiska
område. Med Skoghall — ett av Uddeholmsbolagets stora fabrikskomplex —
har dock denna länsstad ett befolkningstal på några och trettio tusen.
Territoriellt och socialt verkar den åtskilligt större än vad den statistiskt är.
Branden år 1865 medförde en ny stadsplan. Vi blicka ut från
centralstationen med dess enkla, men respektabla byggnader. Vi få en bild av alléer,
avenyer, parker, flytande vatten.
Som ett betydande stycke metropol måste vi beteckna Karlstad,
huvudstaden i skaldernas och smedernas, kavaljerernas och körkarlarnes provins.
Det är centrum för det stora, rika, livliga länet, en av härdarna för våra två
icke-agrikulturella huvudnäringar — järn- och trävaruhanteringarna.
Intensiv är trafiken dit och därifrån. — Karlstad har sina givna geografiska,
historiska och kulturella förutsättningar för en dragande, samlande, ledande
roll inom ett område, som sträcker sig framför allt långt västerut eller —
rättare sagt — rakt i väster såväl som i syd- och nordväst.
Ta vi tåget till Kil och följa vi därifrån med Bergslagsbanan norrut, så
färdas vi förbi tätort efter tätort: i sådana bo nära fyra tiondedelar av länets
befolkning. Och länge nog befinna vi oss inom Karlstads inflytelsesfär.
Filipstad och dess bergslag beröras av dennas ytterlinjer, men kunna
betraktas såsom placerade i ett mellanläge.
Det urbana Dalarna möter oss i Grängesberg. Men därmed är ingalunda
sagt, att vi skrida in i Falu metropolitana fält. Man kan rent av sätta i
fråga, huruvida något sådant egentligen existerar; Falun har icke förmått
draga till sig näringsföretag, som efterfrågat mycken arbetskraft och
föranlett livlig inflyttning. Längs Bergslagsbanan ha åtskilliga tätorter samlat
ihop sig och vuxit — vi erinra särskilt om Grängesberg, nystaden Ludvika
och så Borlänge-Domnarvet, tvillingsamhället inom stora Tuna, den
socken, som blivit »ett av den svenska industriens huvudsäten» (Sundbärg).
Utefter järnvägen eller järnvägarna från Söderbärke till Malung ha — utom
Ludvika — ett par tre större och flera smärre agglomerationer småningom
bildats. Siljansbygden ståtar med Mora, Bättvik och Leksand. Så ha vi
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
