Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
östra Dalarnas städer och stadslika samhällen. Huru pass urbaniserat
Dalarna eller Kopparbergs län är, förstå vi av dessa tal: hela
tätortsbefolkningen utgjorde 1935 omkring 39 */o av länets inbyggare; och motsvarande
procenttal för folkmängden i tätorter med över 2,000 invånare var nära 29.
Dessa siffror säga inte så mycket, försåvitt de ej ställas i belysning av detta
förhållande: människoantalet pr kvkm. land inom länet belöper sig till 9.
Endast Norrbotten företer en dylik brytning mellan tät- och glesbebyggdhet.
Falun är som stad och länscentrum ganska representativt för det nutida
Sverige med dess ekonomiska, politiska och andliga liv. Liksom inom
västervärlden i gemen, är detta präglat av de mekaniska uppfinningarna och
framstegen, den vidsträckta folkbildningen och den allmänna rösträtten.
Svensk stads- såväl som landsbygd framter överallt denna prägel. Den
fördjupas, förstärkes i en del städer och trakter. Och mycket ofta
fullständigas den av de stora folkrörelserna, vilka genom årtiondena fostrat
massorna och med tiden lyft enskilda individer till politiska, administrativa
liksom sociala höjder. Dalalänets residens bringar oss en erinran härom,
när vi nu lämnat ett av hotellen och för att nå järnvägsstationen gå det
stycke väg, vilket i åtskilliga andra landsortsstäder är ännu längre. Man
behöver bara tänka på tvenne av länets hövdingar — S. H. Kvarnzelius
och Bernhard Eriksson för att så placera dem mot bakgrunden av dessa
två företrädare Hans Järta och Curry Treffenberg.
Vi taga Gävle—Dala järnväg och stiga in i den direkta vagnen från
Göteborg till Gävle. Vi passera Korsnäs, som befinner sig inom Falu räjong.
Vi komma in i Gästrikland och närma oss det gamla bruket Hofors. Med
sina 7,000 invånare inleder det ett tätortsband som, innefattande bl. a.
Storvik, Sandviken, Forsbacka, löper till Gävle, inom vars metropolitana fält
det bildar huvudpartiet. Denna del av nämnda järnväg öppnades för trafik
redan i slutet av 1850-talet och den fick en utomordentlig betydelse för
näringslivets utveckling i Dalarna och enkannerligen i Gästrikland. Och
den betydelsen sträckte sig till hela vårt lands ekonomiska liv.
Mellansveriges malmer och Norrlands skogar närmade sig varandra i grannskapet av
Dalälvens vattenled; norr därom drogs denna banlinje. Järn- och
trähanteringarna förenades med allt mäktigare resultat. I samma socken som
Hofors låg Edskens bruk, varest G. F. Göransson fulländade
Bessemer-metoden.
Det var emellertid trävaruhanteringen, som ändrade rikets utseende
(Montgomery). Detta gäller först och sist Norrland.
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
