Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rera skvalprat. Medömkande, men också skadeglada, förhandsdömande,
ävenledes förtänksamma voro åhörarna, bland vilka de yngre hoparna vid
vissa tillfällen än lystet gapade av nyfikenhet, än blygt sänkte blicken.
Gäst-giveri och restauration hörde till tingsstället. Berg av fet föda åtos upp.
Ölbuteljerna blevo hela tunnor, som förtärdes jämte allehanda annan
dryckjom. Och i grannskapet av domare, fogdar, länsmän, fjärdingsmän kunde
det komma till tvister, missfirmelser, handgemäng bakom knutar och längs
vägar. Tingens dagar och nätter ha bildat stora tidsräckor i svenska folkets
liv. Ingalunda ha de ännu mist sin lockelses kraft.
Med Inlandsbanan fortsätta vi uppåt. Vi passera Vilhelmina, komma
till Storuman och följa därifrån tvärbanan till Hällnäs. I Lycksele,
Lapplands enda köping, göra vi uppehåll. Utefter dessa vägar tillbragtes förr
dagar och dygn på hjul- och släddon. Skjutsar byttes. Gästgivaregårdarnas
liggare fylldes med färdefolks namn. I trettio graders köld kunde man ligga
och sova i släden och löpa mindre risk än i gästgiveriets säng med hart när
iskalla kläder. Marknadsfarare, handelsresande och kyrkobesökare möttes;
de körde förbi eller slogo följe med varandra. Kyrkhelgerna, för vilka
enskilda familjer och delar av byalag uppfört de mycket omtalade stugorna
invid templen, föregingos och följdes av köpenskapens socken. Affärer,
gudstjänster, ting, bolagens och kronans skogsförvaltning utgöra de
förnämsta faktorerna för dessa stadslika samhällens tillväxt i Västerbottens
lappmark. På nya slag av fordon och på timmar i stället för dagar och
nätter kommer man till dem. Genom banor, bilar, bussar ha avstånden
krympt samman. Men endast långsamt stiger inbyggarantalet. Störst är
Lycksele med bortåt två tusen invånare. Det är inte särdeles mångsidigt
utrustat. Och ändå är Lycksele i flera avseenden jämförbart med ett
samhälle på 6—7,000 söderut. Senare få vi tillfälle beröra människohopningen
inom kustsamhällen i detta län, vilket omfattar delar av Ångermanlands,
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Flertalet svenska städer i äldre tid äro grundlagda på
kungliga maktbud. Luled t. ex. lades ursprungligen en mil nordväst om den nuvarande
staden vid Gammelstad, det gamla sätet för bygdens handel. Då emellertid hamnen
befanns otjänlig, flyttades staden 16i9 till den plats, där det nuvarande Luleå ligger.
Förhärjande eldsvådor 1653 och 1657 nödgade invånarna att flytta tillbaka till Gammelstad,
och de kunde endast genom regeringens kraftiga ingripande förmås att bosätta sig igen i
Luleå. Nederluleå kyrka är en av de äldsta och vackraste i Norrland och omgiven av
omkring 500 kyrkstugor för mottagandet av de avlägset boende kyrkbesökarna — den gamla
staden har blivit och förblivit en typisk norrländsk kyrkstad. — Akvarell av Ferdinand
Boberg. Samfundet för Hembygdsvård.
224
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
