Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hela länets. Denna andel befinner sig endast föga under motsvarande
proportion för Skaraborgs län, som samtidigt hade 29 invånare pr kvkm. land.
Bortåt en fjärdedel av den norrbottniska befolkningen hörde 1935 hemma i
tätorter med över 2,000 invånare. Och det måste överraska, att samma
summa inte uppgick till ens en femtedel i Kristianstads län, vars
människo-spridning utgjorde 40 pr kvkm. land. Motsättningen mellan tät- och
glest-bebyggdhet sammanhänger med en annan kontrast. Det är den, som härskar
mellan naturens njugghet och naturens ymnighet, mellan jordens fattigdom
och bergens rikedom. Malmfälten komma vi allt närmare. Och över de
ödsliga vidderna lysa och prunka de drömmar, vilka i Sverige blommade
hos den generation eller de generationer, som kring sekelskiftet nalkades
eller hade nått mandomsåren. Då och då inneslöto drömmarna en ny
stormaktstid. Unionen brast. Och när nu den — låt oss säga — inbillade sista
kvarlevan av vår politiska storhetstid smulades sönder, väntades, att dessa
fyndigheter skulle mäktigt bidraga till en pekuniär storhetstids intåg. Dröm
var dröm. Men i verkligheten kunde dessa malmfält betecknas som Sveriges
största, och de kunde desslikes räknas till de rikaste i världen. Den
överväldigande anparten av dessa fyndigheter tillhör
Kirunavaara—Luossavaara-bolaget, såsom det samordnats med den halvstatliga »holding Corporation»,
Trafikaktiebolaget Oxelösund—Grängesberg.
Det namn, som framför alla andra är förknippat med de stora
malmfältens och de underliga orternas både tekniska och sociala utveckling, är
Hjalmar Lundbohm. I dessa samhällen växte upp talrika barna- och
ungdomsskaror. De alstrade ett mycket invecklat och samtidigt högst
intresseväckande problem. Skiljaktiga voro deras och deras hems tungomål. Deras
biologiska arv växlade. Och — vad som betydde ännu mer — detsamma
var fallet med deras sociala arv; detta växlade, för övrigt, starkare.
Folkskolan med dess till- och överbyggnader fick här en så mycket större
uppgift inte blott som ett verktyg för kunskapers inlärande utan likaledes som
en institution för sammanstämning, för social kontroll och disciplin.
Hjalmar Lundbohm förstod vad de olika undervisningsanstalterna betydde.
Hans intresse och frikostighet gentemot dem äro beryktade och berömda.
De platser, som vi nu fästa särskilt avseende vid, äro
municipalsamhäl-lena Gällivare, Malmberget och Kiruna. Räknar man med
förortsbebyggel-sen, går trions sammanlagda inbyggaresiffra upp till 22—23,000 — alltså V9
av hela länets folkmängd. Vid sidan av de fyra städerna ha vi ytterligare
några stadslika samhällen. Och byarna kunna vara stora nog.
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
