Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kiirunavaara malmfält är Sveriges rikast givande — och det tredje i storlek i hela världen.
Malmens järnhatt är nära 70 procent, och årligen brgtes under normala förhållanden mer
än 10 miljoner ton malm. Utsikten över denna väldiga och välordnade gruvstad, Sveriges
största municipalsamhälle, som på några decennier vuxit upp i en orörd och ofruktbar
ödemark, är grandios särskilt om natten, då de tiotusentals elektriska ljusen glimma i snön.
Befolkningsförhållandena i Norrbottens län ha naturligtvis starkt
påverkats av gruvhanteringens uppblomstring. Mycket höga voro såväl de årliga
födelsesiffrorna 1891—1900 och 1901—10 (resp. 38 och 37 pr tusen
invånare) som inflyttningstalen och den faktiska folkökningen. Den senare var
det förstnämnda årtiondet uppe i 26 pro mille, sjönk följande decennium
till 17,7, under tidsföljden 1931—35 var motsvarande årliga faktiska
folkökningen 8, medan den naturliga höll sig uppe vid 11.
Norrbottens politiska liv har ju under årtiondens lopp väckt sensation.
Detta har berott på den anslutning, som först vänstersocialismen och
sedermera kommunismen rönt. Vid andrakammarvalen 1936 erhöll inom hela
riket det sistnämnda partiet 3,4 % av alla avgivna röster. I Norrbotten
sprang detta procenttal upp till 22. De siffrorna måste i hög grad förvåna.
Men denna förvåning alstras ej av kommunismens slutmål: från en var i
överensstämmelse med hans förmåga, åt en var i överensstämmelse med
hans behov.
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
