Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
exporten av sågade varor i årligt genomsnitt omkring 190,000 kbm. Under
senare delen av 1890-talet däremot var siffran inte mindre än omkring
4,840,000 kbm. För närvarande befinner sig sågverksindustrien som bekant
i tillbakagång, men även under de ogynnsamma åren 1931—35 nådde dock
siffran upp till ungefär 3,800,000 kbm. (För att nå full jämförbarhet måste
dock den sistnämnda siffran reduceras med något 100,000 :tal.)
Så länge industri och handel bibehöllo en relativt stationär typ, var det
knappast att vänta, att någon mera avgörande förbättring skulle inträda i
den allmänna levnadsstandarden. Jordbruket hade visserligen än så länge
visat sig vara i stånd att absorbera den starka folkökningen. Men det kunde
dock inte nekas, att läget gav anledning till en viss oro. Under 1830- och
1840-talen tycktes situationen bli alltmer ogynnsam, och det föreföll att vara
stor risk för en proletarisering av jordbruket. Sådana folkgrupper som
lorpare, backstugusittare, inhyseshjon och statare växte alltmer i betydelse,
och alldeles särskilt gällde detta de tre sistnämnda grupperna, som
representerade de mest proletariserade elementen. På så vis kom
befolkningsfrågan vid denna tid att bli den dominerande sociala frågan. För
närvarande är det som bekant utsikterna till en fortskridande folkminskning,
som väcka oro; på 1830- och 1840-talen var det den starka folkökningen,
som gav anledning till allvarliga bekymmer.
Vi ha ännu för litet material för att med bestämdhet kunna avgöra, om
jordbrukets arbetargrupper verkligen fått sin standard försämrad under den
starka folkökningen. Att standarden var mycket låg, kan det ju inte vara
något tvivel om. Det är visserligen ytterst svårt att få några användbara
uppgifter rörande lönenivån inom jordbruket på den tiden. Men det är
dock möjligt att dra vissa allmänna slutsatser. Det är säkert ingen som
anser, att jordbrukets lönenivå var mycket hög vid tiden för världskrigets
utbrott. Men enligt de stora löneundersökningar, som på senare år
publicerats vid Stockholms högskola, ser det ut, som om dagsverkslönerna inom
jordbruket vid den tiden varit c:a 2 V2 gånger så höga som under
1860-talets första år. Och även om man försöker ta hänsyn till förändringarna
i lönens köpkraft, kommer man säkert till det resultatet, att lönerna mer
än fördubblats.
Nu är det visserligen en smula osäkert, i vad mån de dagslöner det här
är fråga om kunna anses representativa för det allmänna läget på
jordbrukets arbetsmarknad. I stort sett torde man dock kunna räkna med att
de anförda siffrorna peka rätt, och i så fall måste utan tvivel standarden
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
