Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levnadsstandard och ekonomisk utveckling under de senaste hundra åren. Av Arthur Montgomery - Folkökningen och jordbrukets underklasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid början av 1860-talet betecknas som skrämmande låg. Men i alla fali
betecknade lönerna då säkert inte bottenpunkten. Vid den tiden hade redan
industrialiseringen börjat göra sitt inflytande gällande på arbetsmarknaden.
Troligen var nivån på 1830- och 1840-talen ännu lägre.
Tillsvidare förefaller det dock knappast sannolikt, att 1830- och
1840-talens lönenivå innebar någon direkt försämring gentemot tidigare
förhållanden. Men i alla händelser var läget bekymmersamt nog. På många håll
var tydligen halvarbetslöshet en vanlig företeelse, och när skörden slog fel,
kunde den lätt övergå till fullständig arbetslöshet. Nedgången i mortaliteten
gjorde också, att försörjningsbördan blev tyngre. Man har ibland menat,
att de stora familjerna voro typiska för ett äldre historiskt skede, för
»pa-triarkala» förhållanden. Faktum är emellertid, att familjerna i genomsnitt
blevo större än förut under den stora folkökningsperioden. Dödligheten och
inte minst barnadödligheten gick neråt, medan nativiteten förblev hög. På
detta sätt skärptes familjens försörjningsproblem, och där inte barnarbetet
kunde utnyttjas, blev lönen mera otillräcklig än förut. Det är mycket
möjligt, att situationen ledde till en hänsynslösare exploatering av barnen, när
tillfälle gavs.
I varje fall har man anledning att anta, att det ekonomiska läget för
»jordbrukets underklasser» utvecklades mindre gynnsamt än för
befolkningen i övrigt. Allting tyder på att exempelvis den självägande
bondeklassens ställning förbättrades under denna tid, om man bortser från en
del sämre ställda småbrukarelement. Bönderna drogo fördel av den starka
utvidgningen av den odlade arealen, och så småningom började också deras
ekonomi påverkas av att efterfrågan på skogsprodukter steg. Den ökning
i böndernas politiska inflytande, som alltmer gjorde sig gällande, stod utan
tvivel i nära samband med förbättringen i deras ekonomiska ställning.
Men för jordbrukets underklasser tedde sig läget som sagt mycket
ogynnsammare. Under 1830- och 1840-talen tycktes också allting tyda på
att dessa mer eller mindre proletariserade element skulle fortsätta att
hastigt öka i antal. Både ur social och politisk synpunkt var detta perspektiv
ägnat att väcka allvarliga bekymmer. Vad som i första hand väckte
uppmärksamhet var kanske risken för att fattigvårdsbördan skulle ökas, men
i bakgrunden hotade faror av ännu mycket allvarligare slag. En stark
prole-tarisering inom jordbruket kan, såsom erfarenheten visar, föra med sig
mycket betänkliga konsekvenser för hela samhället, och de agrarsociala
problemen bli ofta ännu mycket mera kritiska och svårlösta än de industri-
251
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
