Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här är det längt till stadsbons idealkök — här finns inte ens elektriskt ljus, fastän
svindlande mängder energi rinner obrukad bort i älvarna i värt ännu inte helt
genomelektrifie-rade land. Stadsbefolkningen har genomgående större möjligheter än landsbygdens folk
att tillgodose kraven pä hygien och komfort i matlagning och bovanor. — / ett
ödemarks-hem i Härjedalen. Foto Gunnar Lundh.
EMIGRATIONEN.
Såsom redan nämnts stod lönestegringen i Sverige sedan mitten av
1800-lalet i nära samband med två faktorer, industrialiseringen och emigrationen.
Man skulle ytterligare kunna nämna en tredje faktor, som säkert varit av
stor betydelse, fast den är föga tillgänglig för statistisk behandling — en
förbättring i arbetskraftens kvalitet. De gynnsammare levnadsvillkoren och
de folkliga bildningssträvandena verkade höjande på arbetskraftens
effektivitet och bidrogo i sin mån att möjliggöra fortsatta stegringar i lönenivån.
Men till en del har dock denna faktor varit mera av sekundär art. Det var
först sedan levnadsvillkoren i någon mån förbättrats, som den på allvar
kunde göra sig gällande. Så länge levnadsstandarden var mycket låg och
arbetsdagen lång, fanns inte stora möjligheter för en dylik effektivisering.
Verkningarna av industrialiseringen och av emigrationen äro som sagt
lättare tillgängliga för historisk analys. Och av dessa båda är
industrialiseringen den viktigaste. Men också emigrationens inflytande har varit av
stor betydelse, och det kan vara lämpligt att först säga några ord om den.
Sv. folket genom tiderna XIII. — 17.
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
