Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under tiden fr. o. m. senare delen av 1860-talet slog folkökningen i
Sverige in på ett något lugnare tempo än under de närmast föregående
årtiondena. I stort sett var folkökningen också i fortsättningen ganska stark
— ända till efterkrigstiden — men den nådde inte längre upp till nivån
under de närmast föregående femtio åren. Detta berodde i huvudsak på
emigrationen. Födelseöverskottet förblev mycket högt ännu under
1900-talets första årtionde, och tioårsgenomsnitten för 1870- och 1880-talen
betecknade t. o. m. rekordsiffror. Men tack vare emigrationen höll sig
folkökningen på en lägre nivå än förut.
Med stor tydlighet framträdde emigrationens verkningar inom den
arbetsföra åldersgruppen (15—65 år). Under 1880-talet, då emigrationen
nådde sin största omfattning, förblev åldersgruppen nästan oförändrad i
antal. Under de följande båda årtiondena var det visserligen en rätt
kraftig uppgång, men den genomsnittliga ökningen nådde dock ej fullt upp till
siffrorna från 1870-talet. I och med krigsutbrottet inleddes ett nytt skede.
Emigrationen sjönk till en relativt låg nivå, och under vissa år vägde t. o. m.
emigration och immigration tämligen jämnt. Fr. o. m. 1930 framträdde ett
avgjort immigrationsöverskott. Under inverkan av dessa faktorer tillväxte
den arbetsföra åldersgruppen avsevärt kraftigare än förut.
Emigrationens återverkan på löneutvecklingen har säkerligen varit
ganska betydande, särskilt under 1880-talet. Men det är kanske större risk,
att man överskattar, än att man underskattar detta inflytande. I alla
händelser är det påfallande, att löneutvecklingen inom industrien under
efterkrigsåren gestaltade sig så gynnsamt, trots att emigrationens inflytande
successivt upphörde. Men vissa fenomen på arbetsmarknaden tyda dock på
att övergången från emigrations- till immigrationsöverskott inte varit
alldeles smärtfri. Arbetslösheten har varit ett betydligt mera bekymmersamt
problem än före 1914, och även om detta till väsentlig del berott på andra
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. fattigdomen är inte avskaffad i vårt land — på
bostadsstandardens område belyses detta faktum av statistikens upplysning, att inte mindre
än cirka 50 °/o av alla lägenheter exempelvis i Stockholm bestå av ett rum och
kök). På detta foto från år 1940 av ett hem bland tusen andra representeras lyxen av
pendylen på väggen och den tvinande aspidistran i fönstret. Men samhället är inte längre
likgiltigt för hur människor bo — för statsmedel ha under de senaste åren tiotusentals
bostadsförbättringar företagits i hela landet och exempelvis lantarbetarnas husbönder av
myndigheterna ålagts sanering av statarlängor och torpstugor. På fotot representeras
samhällsintresset av sjuksystern, som kommer pä besök — det kostar ingenting att anlita
henne och hon är till för de fattigas skull.
258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
