Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lan denna bondens kultur och den vetenskapliga odlingen, »de lärde, de
rika, som bråka sitt vett». Men Ge i jer och hans vänner varsnade än mer.
Man fick i ryggåsstugornas dunkel och under bondevadmalen i ett tag en
glimt av den mångtusenåra svenska allmogekulturens rikedom. Man
upptäckte i allt det vardagsgrå och utfattiga folkvisans oförgängliga poesi, sagan,
folkmusikens onådda skönhet, ordstävens djupsinne, folkspråkens uråldriga
innehållsrikedom, trolldomskultens skrämmande sinnrikhet, folkkonsten i
färg, form och lek, men först och sist var det traditionens kraft att bevara,
som hade något av under över sig. Slutligen i motsats till den skeptiska och
förståndstorra upplysningen bland överklassen, greps man vid åsynen av
den okonstlade religiositeten hos menige man och räknade den som ett
stort värde.
Allt som förut i allmänhet kallats kultur, odling och senare bildning var
av annat slag. Dess egentliga kärna var lärd, akademisk, det var vetande
och forskning samt regler för tanke och smak, det var skolad konst och
uppförandemönster av internationellt gängse typer.
Må vara att denna nationella folkliga kultur, som Geijer och göterna
funno, ej var så ursprunglig som man trodde, och i mångt och mycket nu
hör till det förgångna och har ersatts av nytt, så kvarstår alltjämt den
folkliga bildningens typ som ett grundläggande faktum. Den är, trots allt,
traditionsrik, genuint erfarenhetsmässig och växer ur hemliv, arbetsliv,
from-hetsliv, ur konstnärlig drift, ur folkrörelsernas idealitet och ur den folkliga
självstyrelsen. Må vara att vetenskap och konst å sin sida mången gång
kunna synas vara till för sin egen del, alltjämt utspelas ett folks kulturliv
mellan de båda polerna, den akademiska bildningen och den folkliga
bildningen. I vanliga fall uppfattas den akademiska bildningen som den givande
och den folkliga bildningen som den enbart mottagande parten. I
verkligheten är det nog inte så och bör i varje fall inte vara det.
Den akademiska bildningen förmedlas till den folkliga bildningens värld
genom de obligatoriska skolorna, genom det högre skolväsendet och genom
det fria och frivilliga folkbildningsarbetet.
Det är ganska intressant med hänsyn till folkbildningsidéernas
genombrott i Sverige att återknyta tråden med Geijer och göternas upptäckt av
den folkliga kulturen.
Sverige hade ju 1809 förlorat Finland. Detta år är ju också födelseåret
för en ny statsförfattning och en »upplågande» iver att pånyttföda nationen.
Det var inte bara Sverige, som lidit nederlag, utan Europa runt hade Napo-
278
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
