Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leonstidens krig och kriser givit många folk djupa sår, men också behov av
förnyelse: »folken stå upp till förvandling». Filosofen Fichtes stora »Tal
till den tyska nationen» blev ett ord i rätt tid. Fichte byggde på pedagogen
Pestalozzis folkbildningsideal, som han förtydligade och utvidgade till krav
på en hela folket omfattande nationaluppfostran. Hade samhället vårdat sig
om en högre klass’ bildning, så har det, säger han »försummat bildningen
av den klass, som är människosläktets egentliga grund. Vi vilja rakt inte
längre ha »folk i meningen av en låg och simpel pöbel». Staten skulle vara
en kulturstat, hela folket uppfostras genom statens försorg. Den återklingar
i rektor G. A. Silfverstolpes demokratiska folkskolemotion vid 1809 års
riksdag: »Den allmänna fostran är medlet, varigenom grundlagens anda sprider
sig till alla delar av statskroppen, medlet varigenom statens fortskridande
till högre frihet beständigt befordras genom medborgarnas upphöjande till
en högre duglighet».
Men Geijer, som väl hade förstått den nationella sidan av
folkuppfost-ringsprogrammet, var främmande för den kulturdemokratiska: »Jag har
sagt att vetenskaplig odling bör utmärka de bildade klasserna. Härav torde
man sluta, att jag ej ville lämna någon annan än den–––––helt och hållet
olärda upplysningen åt de lägre och arbetande klasserna. Alldeles! Det är
min fullkomliga mening att jag ville lämna dessa klasser fullkomligt olärda
och det av ren och uppriktig aktning för det sunda förnuftet. — Den enda
undervisning som för dem är nödvändig innefattas i
Religionsundervisningen». Dessa för vår tid stötande teorier utvecklar han emellertid och
visar, hur de äro grundade på hans djupa och allvarliga beundran för den
folkliga kulturen och på hans fruktan för en ytlig halvbildning. Geijers
konservativa ståndpunkt stöddes av många, men talangfullast och sakrikast
av Hans Järta, som skriver om »folkbildningen», att den alltjämt är
»kraftfull, sig själv underhållande och utvidgande». Han är en bister motståndare
till folkskolors inrättande, ty han finner det »vara klart, att folkmassornas
bildning beror mindre på yttre skolinrättningar än på det allmänna livets
inre kraft».
Det härskande bildningsidealet var emellertid det nyhumanistiska. Det
var den antika kulturen, som var all bildnings egentliga källa. Utan
klassiska språk kunde ingen nå egentlig bildning: »Alla, som döma allvarligt
och strängt, komma därom överens, att den som vill vinna, icke allenast
en fullständigare lärdom, utan även en finare bildning, kan icke undvara
dem (de klassiska språken), varken till det vetenskapliga forskandet, tan-
279
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
