Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Av Carl Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den svenska folkskollärarkåren. De hade på
sommarkurserna i Uppsala och Lund från
de akademiska lärarna fått och följt ivriga
uppmaningar att ute i bygderna bilda
före-läsningsföreningar. Dessa få statsunderstöd
samt sammansluta sig snart till
föreläsnings-förbund. Föreläsare av de mest skiftande
slag börja nu göra sina turnéer Sverige runt.
Denna skaras största namn är Emil Svensén,
som till sist gammal, blind, vitskäggig, lärd,
brett och gott humoristisk och lysande av
intelligens och en okonstlad godhet samlade
åhörarskarorna till trängsel inför sin
talarstol. Knut Kjellberg,
folkbildningsförbundets inspirerande och outtröttligt arbetande
ledare, var även en föreläsare av Guds nåde:
»Var han kom blev det en bred, ljus väg
efter honom», säger Odal Ottelin. Förutom
akademiker kommo autodidakterna snart
in bland föreläsarna, t. ex. den genomlärde,
begåvade och originelle E. H. Thörnberg.
Föreläsningskonsten trivs i många former,
men publiken ställer numera de allra
största krav på dess utövare. Det gäller att på
c:a en timme fritt och omedelbart säga
något verkligt väsentligt över ett stort och
omfattande ämne och säga det så, att det blir
till något för envar, för den kunnige och
för den fåkunnige, att det ger något för
tankarna att kretsa omkring, visar en
utsikt över det vardagliga ocli kanske
för-domsbegränsade och till sist kanske
skänker skönhetens, ja, gripenhetens
uppbyg-gelse eller uppfostrande viljeimpulser.
Professor Knut Kjellberg var en av
vårt lands mest skattade
populärvetenskapliga föreläsare och nedlade
även som organisatör av
folkbildningsarbetet en välsignelsebringande
del av sin rika livsgärning. —
Nedan: E. II. Thörnberg är en annan
av värt lands flitigaste föreläsare;
han har ocksd en gedigen
vetenskaplig produktion bakom sig och ses
här vid en doktorspromotion i
Uppsala, där han erhöll lagern som
en belöning för sin livsgärning i
forskningens och
folkbildningsarbetets tjänst. — Foto Per Kjellén.
Vid det nordiska folkbildningsmötet 1901 gjordes en generalmönstring
över vad man uträttat och vad man hoppades uträtta. Då skisserades för
första gången i Sverige av den finske folkbildaren Uno Stadius de jlgt-
291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
