- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband /
304

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vända som föda. Maurizio visar, hur många hundra olika växter
regelbundet använts av tidigare folk som födoämnen. Men under århundradenas
eller årtusendenas lopp har den ena efter den andra av dessa nyttoväxter
ratats, och mänskligheten har koncentrerat sig på ett relativt fåtal. Och
inga ha kommit att för mänsklighetens näring få den dominerande
betydelse som de gräsarter, som vi kalla sädesslagen. De ha sedan årtusenden
varit mänsklighetens viktigaste näringskälla. Anledningen till detta
förhållande ligger utan tvivel däri, att dessa näringsrika frön läto sig med lätthet
både insamlas och lagras. Då de dessutom kunde odlas, så hjälpte de den
primitiva människan från de vildmarkslivets risker, som äro förknippade
med att leva ur hand i mun. Sädesslagen ha med andra ord på ett mäktigt
sätt bidragit till den mänskliga samhällsbildningen, ja, till uppkomsten av
den mänskliga kulturen över huvud taget.

I och med att människan lärde sig odla sädesslagen blev hon brödätare.
Vilken lång och mödosam historia ligger icke mellan den dag, då den första
människan krossade ett vildax i sina händer för att svälja kornen fram till
exempelvis våra dagars fina, vita, doftande franska brödi Hur kom sig
mänskligheten för att baka det första brödet? Den första beredningen av
spannmålen har sannolikt endast bestått däri, att man lagt sädeskornen i
blöt i en bergsskreva. I och med att människan tilltvang sig elden kom
den stora revolutionen. Man samlade blad, rötter, frukter och frön i sina
lerkrukor, hällde vatten på och uppvärmde innehållet genom att kasta
upphettade stenar däri. Så hade mänskligheten lärt sig att koka soppa.
Dylik primitiv form av kokning förekommer än i vissa avsides liggande
trakter av Polen och Galizien. Det var säkerligen i urmänniskans soppa
mycket hårda och svårsmälta saker, som väl kunde behöva sönderdelas
genom upphettning i kokande vatten. Denna beredning hade dessutom
andra väsentliga fördelar av hygienisk art. Kokningen renar ju födan från
smittoämnen. Kokningsproceduren har varit en hygienisk faktor av en
betydelse, som icke kan överskattas.

Naturen har utrustat människorna med tänder och tuggapparat för
födans mekaniska sönderdelning. Den primitiva människan lärde sig
mycket snart att inleda denna mekaniska sönderdelning genom krossning av
sädeskornen. Därmed har kvarnindustrien sin första upprinnelse.
Utrustningen var primitiv. Den bestod av en urholkad sten, i vilken säden
krossades med en annan sten. Det kunde inte hjälpas att stenflisor och
sandkorn i rikligt mått blandades i gröpen. Man hällde vatten på gröpen och

304

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:05:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/13/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free