Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konsumtionen av färskt nötkött stegrats med en tredjedel. Konsumtionen
av fettmat har ökats med 75 °/o, vilken ökning beror på en
anmärkningsvärd stegring av margarinförbrukning, medan smöråtgången minskats med
en tiondedel. Vidare har ost- och äggförbrukningen stigit med resp’. 192
och 103 %, medan de konsumerade kvantiteterna av potatis, salt sill och
skummad mjölk minskats med 5, 45 och 47 °/o, vilket allt innebär en
kostförbättring. Av fläsk och oskummad mjölk förtärdes något större
kvantiteter 1933 än 1920. Den totala kött- och fläskkonsumtionen har ökats med
11 %. Förbrukningen av råg och rågsiktmjöl har minskats med en
fjärdedel, medan användningen av hårt och mjukt rågbröd samt vetemjöl stigit.
Slutligen visade socker 50 % högre förbrukningssiffra för 1933 än 1920.
över huvud taget får man ett intryck av att folkkosten på landsbygden
under senare årtionden blivit rikligare och framför allt mera omväxlande.
Undersökningen visar sålunda, att landsbygdens kost för småfolket
under den undersökta perioden ytterligare förbättrats i önskvärd riktning.
Den tid är ju för längesedan förbi, då landsbygdens befolkning var
överlämnad åt den slumpvisa tillgången av näring alltefter vädrets och
nederbördens växlingar.
Att kosten för vissa befolkningsgrupper i vårt land är ensidig i utpräglad
grad framgår av den genom medicinalstyrelsen företagna, brett lagda s. k.
Norrlandsundersökningen, som avsåg att utreda de hygieniska
förhållandenas inflytande på hälsotillståndet bland befolkningen i övre Norrland. Man
konstaterade därvid, hurusom en ensidig lactocereal föda inverkade i hög
grad menligt. Denna kost beskrives på följande sätt. Matsedeln är dag för
dag densamma. Frukosten består av smör, bröd, huvudsakligen finsiktat
kornbröd, mjölk, som regel i allmänhet tre små kokta salta strömmingar
och potatis. Strömmingen är snarast att anse som krydda, övre Norrland
hör sålunda fortfarande till de perifera trakter i Europa, där rågen icke
— långt mindre vetet — förmått uttränga kornet ännu som brödsäd. Till
middagen förekommer kornmjölsvälling, mjölk med tunnbröd, eventuellt
tätmjölk, och på kvällen kornmjöls- eller vetemjölsgröt med bröd, i regel
tunnbröd, och smör . Som regel utgöres detta av lantsmör (hemkärnat smör),
dock utdrygas detta allt mera med margarin. En gång i veckan, vanligen
på söndagen, består middagsmålet med fruktsoppa på torkad frukt som
huvudrätt eller kokt kött, eventuellt köttsoppa. Brödet består nästan
uteslutande av ojäst kornbröd, vilket bakas i papperstunna skivor. På denna
kost lever en icke ringa del av befolkningen år ut och år in och utför ett
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
