Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskapslagar och rikslagstiftning. Av H. Munktell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna ohyggliga bild — ett träsnitt ur Ulrich Tenglers »Laienspiegel» (1512) — visar,
hur uppfinningsrik medeltiden kunde vara, när det gällde att hitta pä olika straff. Man
ser bl. a. (från vänster) spöslitning, halshuggning, stympning, blandning, hängning och
brännande å bål. Åtskilliga av dessa strafformer praktiserades också i vårt land.
att sälja». Så fortsätter stadgandet, och genomgående är, att mannen endast
därtill nödd och tvungen antages vilja sälja sin jord. Karakteristiskt är
även, att, trots säljarens trångmål, lagen låter bördemännen säga till honom:
»Du har gjort orätt, har sålt vår bördsjord».
Denna livliga, målande, konkreta, åtminstone skenbart kasuistiska, stil
ger i mångt och mycket lagarna en särprägel. Ofta stamma säkerligen, som
ovan antytts, dylika stadganden från tiden före de skriftliga
rättsuppteck-ningarna. »Det traditionella draget i lagstilen gör det visserligen svårt att
alltid med full säkerhet skilja mellan gammalt och nytt. Men så mycket
är dock visst, att där de stildrag, som här ovan anförts, framträda, där
har man anledning förmoda ett arv från den tid, då den oskrivna lagen
framsades på tinget, så som kunniga goda män mindes den från fädernas
dagar» (Holmbäck-Wessén).
RÄTTEN SOM KULTURFAKTOR.
Det kan sägas, att det i mångt och mycket var genom medeltidslagarna,
som de rättsliga grundvalarna för den nya tidens Sverige skapades. I själva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
