Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruket under medeltiden. Av Manne Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
treskiftesbruket, som namnes t. ex. av Skånelagen. Under nyare tid har
delta system tillämpats i Skåne, Blekinge och Halland samt på Öland och
Gotland och i delar av Småland och Västergötland. Vid tillämpningen av
treskiftesbruket löljde på trädesåret, då åkern också gödslades med
vintergödsel, ett år med höstsäd (vete eller råg) och ett år vårsäd. Två
tredjedelar av åkern buro alltså årlig skörd. Med treskiftesbruket följde givetvis
en indelning av åkerjorden i tre särskilda hägnader.
Utanför de sammanhängande åkergärdena funnos även andra, ofta
oskiftade ägolotter, använda för odling av säd och hushållsväxter. Ute i
betesmarker och ängar eller insprängda i skogskanterna funnos »vretar»
eller »täppor», ofta inte större än att man måste bearbeta jorden med
handredskap. På dessa sådde man korn eller rovor. Mera tillfälliga odlingar
voro svedjorna, som togos upp i sådana delar av ängen, där skogen hotade
att ta överhand, eller i hagar och skogsmark för atl bättra på betet. På
dem tog man också under något år en skörd av råg eller rovor, innan
gräsväxten tog fart igen. Också på eller invid själva tomterna hade man små
odlingar, kålgårdar, kryddgårdar, med delvis från klostren komna växter,
och humlegårdar, där humlerankorna klättrade på de smala stängerna och
gav vad man behövde för att sätta smak på ölet.
DET MEDELTIDA JORDBRUKETS ARBETSKRAFT.
Med de tidsödande arbetsmetoder, som användes både för sädesodling
och kanske i ännu högre grad för husdjursskötseln, är det förståeligt, alt
den tidens bondgårdar behövde betydligt större antal tjänare, än vad
nutidens jordbruk gör. Som i våra dagar fick naturligtvis oftast bonden själv
och hans familjemedlemmar utföra huvudparten av arbetet, åtminstone på
mindre gårdar. Vid medeltidens början användes dock ännu trälar, men
det var nog främst på de större bondgårdarna och på herrgårdarna. Där
trälar funnos, fingo de tydligen sköta de grövsta sysslorna.
»De lade gärdsel,
vårdade svinen,
vaktade getter,
gödde åkern,
upptogo torv»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
