Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruket under medeltiden. Av Manne Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som sången om Rigs vandring skildrar deras liv. I motsats därtill skötte
bonden och hans söner mera krävande sysslor. Samma källa säger om
bondens son, att
»oxar han tamde,
årder han gjorde,
timrade byggen,
byggde opp lador,
gjorde kärror,
körde plogen.»
I Sverige var troligen trålarnas antal aldrig så stort som t. ex. i Norge, där
tydligen även mindre bönder höllo sig med sådana. Enligt den norska
Frostatingslagen förutsattes en gård med 12 kor och 2 hästar behöva tre
trälar. Då borde bonden själv få tid att ägna sig åt sådant arbete, som
krävde mera intelligens än tålamod. Han kunde t. o. m. få tid för politik
och diktkonst, för tingsträtor och allmänna värv. Trälarna, enligt lagen
rättslösa, behandlades dock i vanliga fall ej alltför omänskligt. De tyckas,
som t. ex. Snorres berättelse om Erling Skjalgsson visar, t. o. m. förfogat
över en viss fritid, som dc kunde bruka för egen del för alt förvärva medel
till att friköpa sig ur träldomen med. Mången husbonde tycks så
småningom t. o. m. utan vederlag ha givit friheten åt sina trälar. Till detta
bidrog väl också i någon mån kyrkans inflytande och dess lära om att
frigivande av trälar var en Gudi behaglig gärning. Under Magnus Erikssons
regering avskaffades år 1335 träldomen slutgiltigt i vårt land. Men även
under den äldre medeltiden fanns säkert fritt tjänstefolk att tillgå.
Svea-lagarna från omkring år 1300 innehålla redan en fullständig
tjänstehjons-stadga. Men mycket folk behövdes, och »löskerkarlarna» började mot
medeltidens slut att dragas till de nygrundade städerna. I vårt land ha säkert
förhållandena varit likadana som i Norge, där en kunglig förordning från
år 1260 framhåller, att »intet är mera skadligt för vårt rike än svårigheterna
att få arbetsfolk på landsbygden». Det låter ju nästan som ett
tidningsurklipp från år 1937!
SAMARBETET I RYN.
Lagarna förutsätta, att brist på arbetshjälp kunde drabba en bonde. I
Upplandslagens Byalagsbalk skildras, hur grannarna i byn då skulle
förfara. Den situation, som lagen förutsätter, är, att skördetiden är inne och
brådskan på alla händer stor. Var och en vill ha sin säd skuren och in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
